Vinbegär

Telefonsamtal: Inte än.
E-mail: Ansiktsboken. Som vanligt.
SMS: Kim.
Utomhusvistelse: Hämtade min extranyckel hos Kim, tog en liten extra promenix efter det.
Låt på hjärnan: "She's got a way" - Billy Joel. Love it.

Yey, jag är klar med "Cabaret"-hemuppgiften! Hoppas Francisca godtar en handskriven version, för yours truly har ju ingen skrivare. Nu ska jag bara fila lite på "Jag brinner för..."-redovisningen också. Och bestämma vilken pjäs jag ska läsa. Och komma på vad jag ska göra på Stanislavskij-redovisningen på onsdag. GAH!

I fredags shoppade jag lite med syster yster efter skolan. Vi inhandlade en present till vår far som nyligen fyllde år (grattis igen!) och sen handlade vi även lite till oss själva. Jag köpte:
Träningsbyxor att ha i skolan.
Engelsk-turkiskt lexikon (det fanns inget svensk-turkiskt!).
"Simpsons - filmen".
"Happy feet".

Jag har varit duktig och lagt undan några tusen på sparkontot. De ska jag använda till sånglektionerna med Svante. Jag skrev upp mig på varje vecka, tänkte att det får vara värt pengarna.
Imorgon har vi musikteoritest, och det känns lite nervöst. Det är för att testa våra kunskaper så att han sedan kan dela in oss i grupper efter hur mycket vi kan. Jag kommer vara sämst för jag kan ingenting, haha. Musikteori har jag ju aldrig någonsin pysslat med. Men det ska bli kul att lära sig. Fast jag hatar att vara sämst på saker.

Jag är sugen på vin. Helkonstigt, för jag är väldigt sällan sugen på alkohol mitt på dagen. Jag är alkis, med andra ord.
Attans.

Homofobattack

Telefonsamtal: Nope.
E-mail: Ansiktsboken, Veronica, Youtube (se nedan).
SMS: Nix.
Utomhusvistelse: Ingen än, gick upp för inte så länge sen. Men igår var jag ute nästan hela dagen!
Låt på hjärnan: "She's got a way" - Billy Joel. Så sjukt bra.


Igår försvarade jag Eddie Izzard när någon idiot hade skrivit en hemskt homofobisk kommentar till ett klipp med honom på youtube. Idag fick jag svar från en annan idiot. Jag vet inte riktigt om jag ska skratta eller gråta.

"some fucking homo,,, that is not funny AT all talking about cake or death.. wow.. and to the last post (the homo that was standing up for this transvestite homo piece of shit that should b shot and pissed on).. we clearly all know ur gay to so just do every1 a favour and kill urself the world would b a much better place if u fags just started killing ur selves! :D
now i cant wait to see u bitch at this post ya little fagget!"


Jag blev ganska glad, faktiskt. Nu vet jag vad jag ska prata om på måndag under min "Jag brinner för..."-redovisning i skolan. Jag ska citera ovanstående! Yey!

Ah, just det. Jag svarade honom förstås:

"Oh please Nancy boy, you know what homo phobia REALLY says about you, right? Stop hating and come out of the closet, nerd."


Jag älskar "Cake or death"

Ville bara lägga upp ett av mina favoritskämt med min absoluta favoritkomiker, Eddie Izzard.




Hemlös?

Telefonsamtal: Rune Wiström, mannen som nu förvaltar min framlidne hyresvärds dödsbo.
E-mail: Ansiktsboken.
SMS: Pia.
Utomhusvistelse: Inte mycket, sprang ut och andades frisk luft under varje rast vi hade i skolan.
Låt på hjärnan: "She's got a way" - Billy Joel. Så sjukt bra.


Idag gjorde vi en av de konstigaste övningar jag någonsin gjort på en dramalektion. Vi delade upp klassen i två grupper, den ena fick sitta på stolar med ryggarna mot väggen och den andra fick stå typ två meter framför dem. Sedan fick vi bara instruktionen "Titta på varandra". Så då gjorde vi ju det.
Jag lät blicken vandra från person till person i raden framför mig. Ibland fick man ögonkontakt med någon. Ibland höll ma kvar ögonkontakten ända tills den ena började känna sig obekväm och vände bort blicken. Några hade svårt att inte skratta. Vi tittade, och tittade, och tittade. Och började till slut undra om vi kanske skulle sitta där och titta på varandra ända fram till jul. Men efter fem minuter (som kändes som 15) avbröt Francisca övningen, bara för att byta plats på grupperna och göra samma sak en gång till. Det kändes absurt, men till skillnad från många av de andra så kände jag mig aldrig obekväm. Tvärtom var det ganska avslappnande, eftersom man inte behövde prestera något. Och att ha ögonkontakt med folk har jag inga problem med. Det var aldrig jag som vek undan med blicken vid eventuella "möten". 

Efteråt kändes det bra, och det var alla överens om. På en scen måste man kunna se sin motspelare i ögonen utan att det känns jobbigt. Francisca kallade övningen för "Exponering". Ett passande namn.

Mitt andrahandskontrakt som jag haft i fem år är nu uppsagt. Rolf Wiström var här och jag skrev under uppsägningen. Om tre månader måste jag flytta, om vi inte lyckas köpa lyan. Det är dock planen som jag och Bror Stor kokat ihop. Jag hoppas innerligt att det går vägen. För jag vill verkligen verkligen verkligen inte flytta. 

Usch vad tråkig jag är idag. Jag ska se på "Scrubs" så kanske jag kan återkomma senare och vara roligare.

Kunga-Pride

Telefonsamtal: Samra.
E-mail: Ansiktsboken.
SMS: Nada.
Utomhusvistelse: Satt ute och åt lunch, jag och min låtpartner Love satt ute efter skolan och diskuterade låtval.
Låt på hjärnan: "Nattens drottning" - Haakon Pedersen. Fan vad den fastnar!


Idag såg vi "Cabaret" i skolan. God I love it! Liza Minnelli är underbar, musiken är underbar. Synd bara att vi måste skriva en liten hemuppgift om den. Men det är nog lätt avklarat.

Ett inlägg på Åsiktstorped gav mig en ganska lustig idé.


Tydligen så har Kungen erbjudits att tala under Pride. Men det har han inte gjort. Orsaken är okänd för att Hovet inte vill kommentera saken. Nerds. Men ett tal är så trist, jag skulle vilja dra det hela ett steg längre!
Jag tycker att Hovet borde ha ett eget tält i Pride Park. Där kan Lillian sitta och skruva glödlampor dagarna i ända. Kungen och Carl-Philip kan värva nya rallyförare. Madde kan göra partytrick i Mälarpaviljongens bar. Vickan kan hålla föredrag om mänskliga rättigheter. Och Silvia kan dra av några tyska slagdängor från stora scenen. Vad sägs om det? :)


Skoldag nummer 2

Telefonsamtal: Kim.
E-mail: Ansiktsboken.
SMS: Syster yster och Kim.
Utomhusvistelse: Gick en liten promenad med två klassisar på en av rasterna.
Låt på hjärnan: "Nattens drottning" - Haakon Pedersen.


Alright, kort sammanfattning av dagen för jag är alldeles för trött.
Följande gjorde vi idag:

Kroppsuppvärming.
Koncentrationsövning.
Rytmikövning.
Koordinationsövning.
Andningsövning.
Taktkänsleövning.
Uppsjungning.
Stämsång.
Jazzanalys.
Musikteater på jazztema.

Ja, det var det. Skitkul hade vi. Imorgon blir det teater med Francisca, och film och sång med Svante. Och så ska vi få höra i privata samtal vad det var som gjorde att vi kom in på skolan... Spännande!
Nu sova. Snark!

Favorit i repris

Jag länkade till följande blogginlägg häromdagen, men jag tycker det är så jävla bra att jag lägger upp det här också.
Från bloggen Åsiktstorped:

"Kära heterosexuella person,

Jag vet att heteronormen ligger som en blöt filt över de flesta av dina sinnen. Jag vet att du inte ser att Bitten, när hon nämner sin man i sin presentation, samtidigt kommer ut som heterosexuell.

Jag vet att du inte tänker på att varje gång reklamfilmen för MER visas på bio, så är det samtidigt en reklampelare för heterosexualitet, eller att filmer som Romeo & Julia och Casablanca är filmer med heterotema.

Jag vet att du inte en enda gång behövt fundera på om du kommer att bli nedslagen när du håller din respektive i handen en sommarnatt i Malmö, eller att du behövt känna frustrationen när folk runt dig hör HETEROSEXUELL när du bara försöker berätta att du tillsammans med din partner var och seglade i helgen.

Jag vet att du inte har den blekaste aning om hur det är att som fjortonåring inte kunna prata med kompisarna om vem som egentligen är snyggast i skolan av rädsla att bli stämplad som EN JÄVLA ÄCKLIG BREEDER.

Jag vet att du aldrig behövt sucka uppgivet för att du på grund av din sexualitet pekas ut som incestuös pedofil av svenska riksdagsledamöter, och att du aldrig behövt förklara för dina bekanta om vissa heterosexuella företeelser (som varför det nästan bara är heterosexuella som begår våldtäkter).

Jag vet att du aldrig behövt få din kompetens eller lämplighet som yrkesperson ifrågasatt bara för att du råkar ligga med eller bli kär i personer av motsatt kön.

Jag vet att du inte behövt fundera på om du kommer att bli utfrusen ur hockeylaget ifall det skulle komma fram att du dras till folk med en annan uppsättning könskromosomer.

Jag vet att heteronormen i din värld är lika osynlig som en kamouflerad superstealth-ninja, och att du istället för att se ninjan ser allt som inte är ninjan.

Men det finns en sak vill jag att alla ni heterosexuella ska veta:

Pride är inte till för er. Det är inte en tillställning under vilken vi visar upp oss för er. Det är inte ett tillfälle för er att tycka till om oss och undra varför vi inte kan vara lite mer som ni är. Det är inte en möjlighet för er att nådigt deklarera att ni minsann accepterar oss.

Pride är till för oss som varje annan dag på året, på gott och ont, befinner oss utanför heteronormen. Det är några dagar när vi får prova på den frihet att “vara normen” kan innebära. En vecka när den svårbesvarade standardfrågan “har du flickvän?” blir till befriande “har du pojkvän?”.  Att ni sen inser att det finns många av oss, och att vi kommer i alla färger, former och yrken och att vi kan göra allt ni kan (men på många fronter mycket bättre) är en bonus. Men det är inte huvudsyftet.

Kom ihåg det nästa gång du känner för att berätta vad du tycker om Pride.

Mina bästa, Micke Kazarnowicz

PS. det blir inte bättre, men mycket mer sorgligt, om du använder homosexuella vänner eller en straight dotter som alibi, men om du menar allvar med din stolthet över att vara heterosexuell kan du köpa t-shirten med straight pride motivet hos t-shirthell.com. "

Jag älskar Sofia Albertsson

Jag önskar att Sofia Albertsson, författare till boken "Sexpuckona anfaller!" startade en blogg. Jag skulle följa den slaviskt.
Här följer ett citat ur boken, som innehåller mailkonversationer mellan henne och puckon som försöker sexragga på henne på communityn Skunk, fastän hon på sin sida uttryckligen skrivit att hon inte vill bli sexraggad på.

"ricky_k6
hej, hur mår du?

Fia
Brabra.

ricky_k6
vad gör du??
hur gammal du...

Fia
Jag äter sparris med öronen och opererar små tyska fjärtar.
Gam? Nej, jag har tagit av mig den.

ricky_k6
Okej...
jag ska knulla dig

Fia
Nej, det ska du inte.
:D
Det kan du inte för jag har bytt ut din lilla pillesnopp mot en hög med potatismos!
Det är så svårt att göra något annat än att ge dig en bit tunnbröd som du kan skyla din vinterkalla klick med.
*Ger bostongurka, sallad, dressing, senap och ketchup*
Nu kan vi sälja dig utanför Sporthallen i Avesta imorgon när de har stängt natten och alla fulla Avestabor är sugna på fyllekäk.
:D
Hurra, jag har äntligen funnit en anledning till att du ska finnas till!"

(© Sofia Albertsson)

Jag hatar din modeblogg

Jag är missnöjd.

Här försöker man följa lite bloggar som man finner intressanta, och så visar det sig att alla dessa bloggar har ägare som uppdaterar ungefär en gång i månaden! Vill man ha nya inlägg att läsa varje dag så finns det bara en uppsjö av tråkiga modebloggar att läsa, alternativt fjortisbloggar.

Jag har sagt det förut och jag säger det igen: jag förstår inte vad det är som gör alla dessa modebloggar så vansinnigt populära. Dessutom skriver ju alla om nästan samma saker! Det har tillochmed Ebba von Sydow, drottningen av modebloggar, uppmärksammat. Så varför har de 100 000-tals läsare varje dag? De flesta av dem kan inte ens skriva! Och då snackar jag inte rent tekniskt, utan kvalitetsmässigt. De flesta skriver som de pratar, och det finns inget jobbigare än att läsa än talspråk.

Har modebloggarna blivit ett gratis alternativ till modetidningarna? Kan det vara svaret på min fråga? Men jag förstår ändå inte hur en fjortis digitalkamera-bilder på sin dagliga "outfit" kan jämföras med snygga, bearbetade modellbilder i en professionell tidning? Om jag ville kolla på bilder på snygga kläder så köper jag hellre ett nummer av KING än surfar in på nån halvmogen fjortis försök till modeblogg.


School's on!

Telefonsamtal: Jag ringde till Samra.
E-mail: Nope.
SMS: Från Frida, pappa, bror stor, syster yster och Samra.
Utomhusvistelse: T-banepromenaden förstås, sen satt jag på en uteservering i Huvudsta efter skolan.
Låt på hjärnan: "Simarik" - Tarkan.


Första skoldagen avklarad! Fast det var förstås inte mycket till skoldag, bara upprop, information och presentation av klasskamraterna. Imorgon kickar det igång på riktigt, då har vi sång från 9 till 14,20. Våra lärare är:

Svante - Sång
Francisca - Teater

Mycket trevliga båda två, och nu vet ni vilka de är eftersom jag säkerligen kommer att nämna dem i framtiden.

Klassen består alltså av 16 personer, mig inräknad. Alla verkar väldigt trevliga, de flesta av oss gick och fikade tillsammans efter skolan för att lära känna varandra lite bättre. En tjej som var på samma audition som jag hade också kommit in, så det var åtminstone ett ansikte jag kände igen. Jag tror att det kommer blir ett underbart läsår, utan tvekan.

Och jag var inte äldst! Tjohej! En tjej var 26. Alla andra var mellan 19 och 23 typ.

Jag håller på att hungra ihjäl nu, har inte ätit sen frukost. Dags för en sen lunch!

Hoşçakal!

Jag hatar din heteronormativitet

Suck, vad trött jag blir. Jag måste sluta läsa HBT-bloggar, för de länkar alltför ofta till andra bloggar såsom den här som gör att man blir sur och irriterad och måste skriva "Jag hatar"-inlägg på sin egen blogg.

Tack och lov finns det vissa som skriver fantastiskt bra saker som svar på tal. Jag uppmanar härmed ALLA läsare av denna blogg att läsa detta inlägg. Skönt att veta att det finns andra som har förmågan att formulera sig i skrift när man själv är för arg för att kunna skriva något alls.

Jag älskar YouTube

Är inte det här typ det gulligaste ever? Och då menar jag inte frisyrerna.




Glasögonhypotes

Så här skulle jag se ut om jag vore svartvit och hade glasögon. Good to know.


Bloggkramp

Telefonsamtal: Noll.
E-mail: Noll.
SMS: Noll.
Utomhusvistelse: Ska snart!
Låt på hjärnan: "Hadi" - Fatih Ürek

Idag har jag planerat en produktiv dag. Jag ska städa, gå på en promenad, panta, handla och förbereda mig mentalt inför skolstarten imorgon.
Efter min misslyckade shoppingtur igår så satt jag istället hemma och kollade runt lite i olika nätbutiker. Jag ville stilla min shoppinglusta. Men ju fler sidor jag besökte, desto mer avtog lusten. Och jag har nu bestämt att jag helt enkelt ska spara mina pengar istället. Det kommer ju inte bli fett med cash nu när man blir student direkt, så jag ska nog låta sparkontot ta hand om det mesta. Om jag ska spendera hela nästa sommar i Turkiet så vill jag gärna ha så mycket pengar som möjligt med mig, även om jag kommer jobba där nere.
Visst är jag duktig?

Nu skriver jag om sådant där ointressant igen, men så blir det när man drabbas av blogglusta och skrivkramp samtidigt.
Verkar bli en hel del "Bajs"-inlägg framöver. Sorry!

Fejkpank

Telefonsamtal: Kim, Xin, Tove, mamma, syster yster, Philip.
E-mail: Bara från Ansiktsboken.
SMS: Ett från Xin.
Utomhusvistelse: Har kutat runt i stan med syster yster.
Låt på hjärnan: "Salla" - Ankarali Namik

Sicken härlig dag! Efter att mitt kort blivit nekat på Top Man fast jag med säkerhet visste att jag hade ganska mycket pengar kvar så blev jag rädd att någon länsat kontot. Kom hem och upptäckte att så inte var fallet, utan några räkningar hade fått för sig att bli betalda några dagar tidigare än jag planerat. Lättnad!

Alltså blev det inga kläder på Top Man, istället blev det lite "back to school"-nödvändigheter. Efter "shoppingen" åkte jag hem till Xin och spanade in hennes sprillans nyrenoverade bostadsrätt i Hägersten. Superfräsch och nice, jag blev lite avundsjuk.
Efter nån timme anslöt Kim och Tove och vi gick och käkade på kvarterskrogen. En helt okej lördagkväll, fast jag hade gärna gått på Linos 6-årskalas, men eftersom mitt bankkonto lever ett eget liv så fick jag ställa in de planerna.

En dag kvar till skolstart. Tjo!

Och nu har jag äntligen fått tag i några av de turkiska låtar som jag och Kim blev förälskade i i Turkiet. Så nu ligger de på min Ipod och bara väntar på att få spelas nästa gång jag åker tunnelbana!
Ibland får jag upp fantasibilder i huvudet (ungefär som J.D i "Scrubs") av hur jag dansar omkring på Sergels torg med en bergssprängare som spelar dessa turkiska låtar, samtidigt som jag sjunger med och kan alla texterna utantill. Folk runt omkring stirrar och blänger på mig. Det skulle jag också göra om jag såg en vit, gotländsk hobby-turk skutta runt på Plattan.

Generationsöverskridande relationer

Telefonsamtal: Ett från syster yster. Och så ringde jag till Xin.
E-mail: Två från Ansiktsboken: en festinbjudan och en vänförfrågan.
SMS: Noll.
Utomhusvistelse: Inte än, men ska snart ränna runt på stan med syster yster.
Låt på hjärnan: "L.A." - Christian Kane.

Eftersom jag kommer få en ganska saftig slutlön så har jag unnat mig en liten nöjesbudget. Jag funderade på vad jag ville lägga denna budget på, och bestämde mig för lite shopping. Så det är vad som står på agendan idag, shopping med min kära syster. Därefter blir det dejt med Xin.

Jag fick alltså en vänförfrågan på Ansiktsboken idag, från en 51-årig kvinna som satt bredvid oss i baren några gånger på Garage! Är det inte härligt?

Två dagar till skolstart. YEY! Jag kan knappt bärga mig!

Och nu har jag skrivit H istället för G så många gånger i det här inlägget (ja, jag har naturligtvis rättat till det) att jag börjar tro att det är nåt fel på mig. Alternativt mitt tangentbord.

Hm, nåt annat att berätta... JO! Igår drev jag med ett sexpucko på QX, det var roligt. Hans sista meddelande löd: "Din psykolog måste se dig som ett heltidsprojekt". HAHA!

Kärt återseende

Telefonsamtal: Kim ringde medan jag skrev. Ser man på!
E-mail: Två från Veronica.
SMS: Nix.
Utomhusvistelse: Promenerade in till Farsta centrum och handlade proppar.
Låt på hjärnan: "L.A." - Christian Kane.


HURRA! Jag hittade laddaren till min kamera! Den hade smugit sig ner i ett byxben och hamnat i tvättpåsen. Fråga mig inte hur. Huvudsaken är att den är tillbaka och att jag nu laddat upp alla bilder från Alanya på Ansiktsboken.
Det tar en evinnerlig tid att lägga upp bilder här, men jag ska lägga upp några favoriter i alla fall.


Kim och hennes härliga morgonfrilla.


Vodka Redbull, vår ständiga drink.


Servitören Ali och Kim


Snobben, gulligt nerbäddad av städerskan :)


Kim och Firat har bytt kläder.


På Garage dansar man gärna på borden.


Jag och Sadik är glada.


Sadik har fått låna ett linne av en svensk. Det verkar Ali gilla.


Jag och Ali myser.


Kim och Ramazan i baren. Skål!


Jag och Zeki i baren.


Jag fotar i baren.


Firat och jag efter ett litet vattenkrig.


Peri, före detta Garage-bartender. Sexig va?


Peri och Kim.


Två härliga mongon.


Jag och Carro, före detta Garage-servitris.


Mongo-Peri och mongo-Bobby.


Ali och jag.


Sadik och jag.


Özgür och Kim gosar lite.


Ramazan fotar sig själv.


Zeki och jag, fotade av en härlig "jente".



Har jag sagt att jag längtar tillbaka?

The list of lists

Det här är bara för att jag har tråkigt.

HAR DU NÅGONSIN:

Varit medvetslös: Räknas narkos?
Tackat nej till samlag: Fler än jag kan räkna.
Hånglat med nån riktigt ful: Jajamen!
Hånglat med fler än 50 pers: Nja, så snygg är jag nog inte.
Hånglat med fler än 3 pers på en kväll: Jepp.
Gjort något riktigt dumt: Who hasn't?
Gjort något du verkligen ångrar: JA!
Varit nykter på nyårsafton: Jobbar man natt på Donken har man inget val.
Åkt ambulans: Nej.
Gjort nåt olagligt: Gått mot rött?
Fått din mamma att gråta: Inte vad jag vet.
Blivit polisanmäld: Nej.
Slagit ner någon: Ja.
Skämts över dina föräldrar: Eh... nej då, absolut inte...
Skämts över dig själv: Självklart.
Sagt jag älskar dig och menat det: Jadå, till Snobben!
Bråkat med din flickvän/pojkvän: Krävs en pojkvän för det.
Tar du droger: Droger är för idioter. Jag är ingen idiot. Alltså nej.
Dricker du: Om det bjuds!
Vilka kläder sover du i: Inga.
Vad hatar du verkligen: Människor i grupp.
Varit kär: Tror det.
Har du varit kär i någon du inte haft chans på: Jag har bara varit kär i folk jag inte haft chans på.
Är du ensam nu: Dessvärre, ja.
Vill du gifta dig: Ja.
Vill du ha barn: Nej.


SENASTE PERSONEN SOM:

Du sov i samma säng som: 
Kim.
Såg dig gråta: Kim.
Fick dig att gråta: Det var inte en person, det var snarare en företeelse.
Du delade en drink med: Dela? Köp en egen för fan!
Du gick på bio med:
Tove. Vi såg "Mamma Mia!".
Skällde på dig: Skällde och skällde... Vet inte. Säkert Kim.



DE SENASTE 48 TIMMARNA HAR DU?


Gråtit: Nästan, till "Angel".
Kramat någon: Nej.
Pussat någon: Nej!
Köpt någonting: Nix.
Sjungit: Ständigt.
Saknat någon: Eh, ja. Typ alla i Alanya.

HAR JAG:

Digitalkamera:
Två stycken till och med.
Egen dator: Jepp.
Könssjukdom: Frisk som en nötkärna!
Husdjur: Nä, men vill ha en hund!
Bra kompisar: Love you!
Tar du receptbelagda mediciner: Nej.
Vem vill du fika med just nu: Regina! Det var så länge sen!



KÄRLEK OCH SÅNT

Hur gammal var ditt äldsta hångel? 8 år äldre.
Hur många har du varit riktigt riktigt kär i? Herregud, det vet jag inte. 2 kanske?
Vad tycker du om kärlek? Så länge den inte drabbar mig så är den skit.
Har du flashat/strippat nångång? Verkligen inte!
Har du svårt för att bli kär? Sjukt svårt.
Är du singel? Extremt mycket.
När fick du senast en komplimang? Vet inte. Vilket innebär att det antingen var ett tag sen eller att jag har dåligt minne. 
Har du hånglat med någon av samma kön? Är öppet homo så det vore ju konstigt annars. Jävla heterofråga.


Omväxling

Hepp hepp, så har man bytt utseende på bloggen också! Får se hur länge jag står ut innan jag byter tillbaka. Jag gillar det där klassiska, enkla... Men omväxling förnöjer!
Håll till godo.

Drömma går ju...

(Jag blåser er på loggen, tre på en dag känns lite over kill)

För en stund sedan när jag roade mig med att döda bananflugor i köket på utstuderade sätt så började jag fundera över det här med drömmar, alltså livsdrömmar, sådant man önskar sig i livet. Fråga mig inte hur flugorna fick mig att tänka på detta, för jag har inte den blekaste.
Jag blev i alla fall sugen på att sammanställa en drömlista. För jag har naturligtvis också drömmar, så varför inte sätta dem på pränt? Kanske blir de lättare att uppnå om man kan se dem nedskrivna framför sig.
Nedan följer resultatet. Jag har även angivit en subjektiv trolighetskommentar till varje dröm.

Here we go:

Drömjobb
Artist/skådespelare av något slag. Eller superhjälte.
Trolighet: Tja, artist ska väl inte vara helt omöjligt om man bara ger sig fan på det. Superhjälte har jag däremot inga större förhoppningar om. Eller är det någon som har en radioaktiv/genmanipulerad spindel till övers månne?

Drömbostad
Dels en lägenhet på Södermalm, dels ett sommarboende på Gotland.
Trolighet: Fullt troligt. If there's a will there's a way!

Drömpojkvän
Justin Timberlake.
Trolighet: HAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHA!!!

Drömfamilj
Jag + trevlig man + labrador
Trolighet: Jag skiter i trolighet, det där SKA JAG HA! Och nej, jag vill inte ha barn.

Drömlön
Gärna mellan 25 000 & 30 000 i månaden. Mer behöver jag faktiskt inte.
Trolighet: Hög, vilket jag jobb jag än hamnar på så lär det bli ett med karriärmöjligheter.

Drömresa
Bilresa genom USA. Bilresa genom Europa. Jobba i Alanya.
Trolighet: Inte omöjligt, men lär dröja. Utom Alanya som jag förmodligen kommer förverkliga nästa sommar.



Fantasin tryter. Så det får räcka så här.


Sms-update

Telefonsamtal: Inga nya.
E-mail: Icke.
SMS: Hela två stycken från Pia!
Utomhusvistelse: Till och från tvättstugan typ fyra gånger nu. Alltid nåt.
Låt på hjärnan: "Hot" - Nik and Jay. Helt plötsligt! Jag saknar "Indir".

Jepp, jag uppdaterar endast på grund av att min kära vän Pia var vänlig nog att skicka ett sms till mig så att jag inte längre behövde känna mig sms-lös. Är inte bloggvärlden fantastisk? : )

Tvättstugan according to Bobby

Telefonsamtal: Ett missat.
E-mail: Nein.
SMS: Jag är sms-lös.
Utomhusvistelse: Till och från tvättstugan. Alltid nåt.
Låt på hjärnan: "Indir" - Mustafa Sandal. Fortfarande.

Idag hände det igen! Precis när jag står och lastar ur sista omgången tvätt ur centrifugen så kommer ett ungt par in, en kille och en tjej, och undrar om jag är klar med maskinerna. "Ja", svarar jag, för jag var ju klar. De undrar då om de kan få använda maskinerna, och det har jag naturligtvis inget emot. Så tjejen börjar sortera tvätt i "min" tvättstuga medan killen går till tvåan och gör detsamma.
Så vad är då felet med denna situation? Får man inte använda lediga maskiner? Självklart.
Men jag fattar inte varför man inte bara bokar en tid. Precis som när den gamla tanten kom och inkräktade på min tvättid för några månader sedan så undrar jag liksom var de ska hänga upp tvätten sen? Eftersom jag ockuperar mina torkutrymmen i minst en timme till efter att deras tvätt är klar så finns det ingenstans för dem att torka tvätten.

Fast nu slog det mig att de kanske hade bokat tvåan och bara ville effektivisera genom att använda ettans maskiner också när jag ändå var klar med dem. För då har de ju tvåans torkutrymmen sedan. Äh, who cares. Så länge de håller sig borta från mitt torkrum och mitt torkskåp så är jag nöjd.

5 SAKER JAG HATAR MED ATT TVÄTTA

1. Att behöva gå till ett annat hus för att tvätta.
2. Att det bara finns två tvättrum med två maskiner i varje.
3. Att torkskåpet som hör till tvättrum 2 är skitkasst (därför bokar jag alltid bara tvättrum 1).
4. Grannar som inkräktar på ens bokade tider istället för att boka egna.
5. Det är TRÅKIGT!!!!

Morgonteve = nicht gut

Telefonsamtal: Inget inkommande, men jag ringde själv till Folke Stenbergs förmyndare.
E-mail: Bara från Ansiktsboken.
SMS: Fortfarande inget. Why!?
Utomhusvistelse: Samma som tidigare. Det regnar ju för bövelen.
Låt på hjärnan: "Indir" - Mustafa Sandal. För att jag skrev ner texten till den (jag vill översätta).


Nu vet jag vad alla de där pratkvarnarna som älskar att hålla låda utan att egentligen ha något vettigt att säga arbetar med. De jobbar på "Momento", "Lyckochansen" och liknande "ring in"-program på tv. Fastnade framför det förstnämnda i morse medan Samra duschade, och Oh My God. Vilket svammel! Det är helt sjukt!
För er lyckligt ovetande kan jag berätta att dessa program går ut på att man ska lösa en ordgåta av något slag, ringa in och sedan lyckas vända upp 3 Jackpotsymboler för att på så sätt vinna storkovan.
Just idag såg jag kanske 5 samtal, och ingen gissade på rätt ord. Vilket innebär att den överhurtiga programledaren (som verkar vara hög på typ socker eller koffein eller nåt liknande) tvingas att fortsätta mala på om blaha-blaha tills de får in ett nytt samtal. Dagens programledare pratade bland annat om att Bush var cheerleader i high school, att en smekmånad sällan varade en månad, att man kunde använda sin eventuella Jackpot (140 000 kronor) till att köpa AC/DC:s nya skiva (!?!?!?!), och så vidare. Hon påstod också att man kan göra "ALLT för 140 000 kronor! Inte köpa en villa kanske, men nästan allting annat!"
I wish.

Vem söker såna där jobb? Och varför? Okej om man vill bli programledare, men let's face it: de där programmen är inte vägen dit. Jag skulle vilja säga att jag är imponerad av dessa människor som lyckas låta munnen gå oavbrutet i en timme, men jag kan inte. För det blir inte imponerande när de bara pratar om det första som poppar upp i skallen på dem, och som de sedan återanvänder ett otal gånger under programmets gång.
Flitigt använda fraser:
"Kom igen och ring nu, jag vet att ni kan svaret!"
"Nu slänger jag in klockan här!"
"Jag är jättesugen på att dela ut de här pengarna idag!"
"Nu är jag jättesugen på en vinnare här!" (porrigt!)


Morgonteve överlag suger ju totalt. Bara dagsåpor, talkshows och repriser.
Nu vet jag varför jag aldrig ser på tv längre.

Hänga löst

Telefonsamtal: Nada, men dagen har ju bara börjat.
E-mail: En massa Facebook-meddelanden, plus uppdatering från Veronica angående jobb den 30:e.
SMS: Nope.
Utomhusvistelse: Från Samra till t-banan, från t-banan och hem. Vilken Skogsmulle!
Låt på hjärnan: "Hey hey Alanya" - Kendis.


Min tv-spelskväll hos Samra resulterade i övernattning. Vi spelade, kollade Jeff Dunham på Youtube och drack en jäkla massa vin.

Jag kan förresten avslöja att den 95-årige mannen vid namn Folke Stenberg som äger min lägenhet, har avlidit på Farsta Sjukhem. Hans förmyndare ringde när jag var i Turkiet och lämnade meddelande på mitt mobilsvar. Så idag ska jag ringa honom och fråga vad fasen som händer nu. Ska de sälja lyan? Får jag köpa? När i så fall? Känns lite nervöst att ens hem helt plötsligt står på spel. Men med tanke på Folkes ålder så har jag ju varit beredd på att den här dagen skulle komma inom en snar framtid. Jag hänger alltså löst. Help!

För er som aldrig testat Nintendo Wii så kan jag verkligen rekommendera det! Nu kan föräldrar inte längre klaga på att deras barn är för inaktiva när de spelar tv-spel. Här står man upp mest hela tiden och slår, svingar, gungar, hoppar och slänger så att svetten lackar och musklerna värker. Genialiskt! Perfekta presenten till alla soffpotatisar.
Synd bara att det finns ett oändligt antal olika kontroller som man måste köpa till för att kunna spela alla spel. Rattar, spakar, klubbor och Gud vet allt. Och svindyrt är det också förstås. Det är ju ingen sport annars.


5 LÅTAR JAG LYSSNAR SÖNDER JUST NU

1. Indir - Mustafa Sandal (jag är turkskadad.)
2. Simarik - Tarkan (jag är turkskadad och retro.)
3. L.A. - Christian Kane (från "Angel", helt underbar. Och vilken röst! Spana in.)
4. Hård stad - Carli Tornehave (enormt retro, och av någon anledning har jag fastnat för den.)
5. Hot - Nik and Jay (dansk hobby-hiphop typ, som vi dansade till på Garage)

Gayblogg eller inte gayblogg

Telefonsamtal: Ett från Samra.
E-mail: Bevakningsresultat från Discshop.
SMS: Noll.
Utomhusvistelse: Ingen, än så länge. Men ska snart!
Låt på hjärnan: "I kissed a girl" - Katy Perry.


Jag är irriterad på mig själv för att jag har tappat bort laddaren till min kamera. Förmodligen ligger den i Visby hos mamma och pappa, åtminstone hoppas jag det för annars har jag verkligen inte en aning om var den kan vara.
Innan jag fått tillbaka laddaren kan jag inte framkalla de nya Turkiet-bilderna eller lägga upp dem på Ansiktsboken, och det stör mig! Jag minns inte ens vilka foton jag tagit längre (förutom en fantastisk bild på Kims morgonfrilla).


Idag ska jag hem till Samra och spela Nintendo Wii för första gången. Jag är ju lite av en tv-spelsnörd, så det borde passa mig utmärkt. Det verkar dock lite knasigt att stå och vifta med armarna framför teven...

Jag har blivit uppmärksam på att hbt-människors bloggar ofta kallas för "gaybloggar". Jag fattar inte varför. "Stil-Robin har den just nu populäraste gaybloggen i Sverige!". Aha. Så det finns olika kategorier av bloggar beroende på bloggarens sexualitet? Spännande! Men hur kommer det sig då att ingen kallar Blondin-Bellas blogg för "heteroblogg"? Eller Magnus Ugglas blogg? Eller Plura Jonssons blogg? Varför fokuseras det genast på sexualitet bara för att bloggaren råkar vara homo eller bi? Jag förstår om hbt är temat för bloggen, då är det liksom meningen att det ska vara en gayblogg, men annars? Stil-Robin skriver om mode och sitt flashiga VIP-liv på Stureplan, inte om att vara bög.
Jag blir så trött.
Hbt-identitet kommer alltid att innebära ett sorts utanförskap eftersom utanförskapet alltid påpekas.

By the way, då borde det här alltså också vara en gayblogg?
Tjohej för mig.

Nyhet, javisst

Från och med nu ska jag i varje inlägg ha med en liten logg. Tillåt mig demonstrera genom att göra en logg för dagen som gått.

Telefonsamtal: Hela 4 stycken! Kim, Samra, Philip, Xin. I'm loved!
E-mail: Lite Facebook-mail som meddelade att jag fått kommentarer på ett av mina foton.
SMS: Från Kim, Edward och Xin.
Utomhusvistelse: Promenad till och från Kim.
Låt på hjärnan: "Indir" med Mustafa Sandal.


Sådär! Kan hända att jag lägger till en eller annan "kategori" senare.
Ciao!

Den sällsamma historien om Askim Puff

Det var den sista dagen i Alanya. Kim kände sig en an aning sjuk och febrig, men eftersom det var vår sista dag så var hon fast besluten att tillbringa den på stranden. Sagt och gjort, vi traskade ner till vår kära strand, betalade för våra solstolar och gick genast ner för att bada (är det 45 grader varmt så måste man börja med att bada).

Efter vårt första dopp låg vi på solstolarna och roade oss med att titta på folk runt omkring oss och hittade på passande smeknamn. De fetaste och blekaste kvinnorna brukar vi utse till Kims flickvänner. Hon har haft ett oräkneligt antal under våra tre veckor i Alanya, kan tilläggas.
Och så plötsligt stod hon där, på väg ner i vattnet några meter framför och till vänster om oss: en stor, turkisk kvinna, kanske 35 år, med en välfylld svart baddräkt och en liten hästsvans. Varenda del av hennes kropp dallrade så fort hon rörde sig. Vid sin sida hade hon en äldre dam som vi antog var hennes mamma, som i sin tur var klädd i en långärmad, blommig klänning med matchande badmössa. Men det som fascinerade oss mest var det den gigantiska kvinnan hade på armarna - nämligen flytkuddar (eller flytpuffar, som vi föredrar att kalla dem).
Kim utnämnde genast detta berg till kvinna till sin nya flickvän. Vi kunde inte slita blicken från de båda kvinnorna som tappert försökte ta sig ut i vattnet utan att halka på de hala klipporna som dessvärre finns längs med hela stranden. Till slut lyckades de ta sig en bit ut, och den stora kvinnan brakade ner och parkerade i vattnet. Hennes mor låg och flöt bredvid, med klänning på och allt.
Kim döpte där och då sin nya fantastiska flickvän till Askim Puff (askim= "älskling" på turkiska, uttalas "ashköm). "Puff" kom såklart från de underbara flytpuffarna på flickvännens armar.

Askim Puff och hennes mor stannade kvar i vattnet en lång stund, säkert en timme. Hela tiden befann de sig på så grunt vatten att om de hade stått upp så hade vattnet inte ens nått dem upp till midjan. Ändå satt Askim Puff där med sina kära puffar och flöt bäst hon kunde. Efter en stund fick stackars mamma en svart badring att flyta runt i. Hon höll Askim Puff i armen mest hela tiden, liksom en liten pojke och en äldre man också gjorde. Det såg ut ungefär som att de försökte ankra henne. Och varför inte! Vem vill riskera att en sådan fullkomlig kvinna som Askim Puff flyter ut till havs där inte en enda människa kan få njuta av hennes underbara uppenbarelse?

Vi väntade med spänning på det ögonblick när Askim Puff och hennes mor skulle gå upp på stranden igen. Vi gissade att det skulle bli ytterst underhållande. Modern var den första att ge sig. Hon stapplade på ostadiga ben tillbaka mot stranden, halkade till en gång men höll sig på fötter, innan hon befann sig i säkerhet på torra land.
En stund senare var det Askim Puffs tur att ta sig upp ur vattnet. Hon hade säkert sett hur illa det nästan gick för lilla mutti, så hon körde istället på den lite säkrare stilen som Kim kallade för "krabban". Hon krälade helt enkelt in mot stranden på sidan. Hon klarade sig oskadd till strandkanten.
Först då kom vi på att vi ju måste ta kort på Askim Puff! Vi började också simma in mot land, men redan innan vi hunnit upp ur vattnet att Askim Puff tagit av sig sina puffar och pyst ut luften ur dem. Och utan puffarna var det ju ingen idé.
Efter en stund reste sig Askim Puff och hennes mor och gick sin väg.
Vi såg dem aldrig mer.

Eftersom vi aldrig fick något foto på Askim Puff så skrev Kim istället en ny text till "Trollmors visa" för att minnas sin kära, kära Askim Puff. Vi spelade till och med in en video till den. Så här gick den:


När Kippi har lagt sin Askim Puff
och sakta trätt på hennes puffar
då sjunger hon sakta för Askim Puff
de vackraste ord hon känner
Åh Askim Askim Puff
Åh Askim Askim Puff
Åh Askim Askim Puff Puff...
Åh Askim Askim Puff....



Och det var den sällsamma historien om Kim och Askim Puff.
Och vem vet, kanske sitter Askim Puff i sitt fönster och väntar på att Kim ska komma tillbaka till henne.
Kanske ligger hon i havet på samma ställe, med samma puffar, och väntar.
Kanske hör hon hur Kim sjunger sin Askim Puff-serenad varje kväll.
Kanske kommer de att leva lyckliga i alla sina dagar...

Den som lever får se.

If I could click my heels...

Tillbaka i Sverige, återigen. Ungefär lika tråkigt som sist, men ändå inte riktigt. Förra gången skulle jag jobba när jag kom hem. Det behöver jag inte nu. Så på så sätt känns det lite bättre.
Men därmed inte sagt att jag inte hade velat stanna kvar! Vi har haft så sjukt roligt!
Den här gången spenderade vi varje kväll på Garage. Det var lite det som var anledningen till att vi åkte tillbaka. Men självklart var det även värmen, atmosfären och gästfriheten som lockade.
Jag önskar att jag kunde köra en Dorothy och vara tillbaka i Alanya. Men det går inte. Tro mig, jag har slagit ihop klackarna så många gånger nu att sulorna håller på att lossna.

Tack och lov att skolan börjar snart så att jag får annat att tänka på, för det här är fanimig inte roligt längre.


Alanya is where I belong

Need to live where the food is nice
need to live close to paradise
Think I know where I wanna stay
so I will leave right away

It felt like a dream when I touched the ground
and this is the place that I've found

Hey hey Alanya
Hey hey Alanya
Hey hey Alanya
It's just the place you wanna be
It's so alive and lots of fun
It's time to party in the sun
Hey hey Alanya
A lovely place for you and me

You can buy a new home today
get your own little hide-away
Use your flow on the Internet
and look for homead.com
I don't think of friends when I need romance
Alanya is where I belong

Hey hey Alanya
Hey hey Alanya
Hey hey Alanya
It's just the place you wanna be
It's so alive and lots of fun
It's time to party in the sun
Hey hey Alanya
A lovely place for you and me

I don't think of friends when I need romance
Alanya is where I belong

Hey hey

Hey hey Alanya
Hey hey Alanya
Hey hey Alanya
It's just the place you wanna be
It's so alive and lots of fun
It's time to party in the sun
Hey hey Alanya
A lovely place for you and me

Konsumtion

Ikväll när jag och Kim var på väg hem från bion (vi såg "Sex and the city - The movie". Helt underbar) fick vi dessvärre stå på ersättningsbussen. På sätena bredvid oss satt ett groteskt överviktigt par, mannen måste ha vägt minst 130 kilo, säkert mer. Vi funderade lite över hur det kan gå så där långt, hur man kan låta sig bli så enormt fet! En teori var "brist på självdisciplin".
När jag kom hem funderade jag fortfarande på det tjocka paret och deras förmodade brist på självdisciplin. Jag konstaterade för mig själv att självdisciplin, liksom en massa andra viktiga egenskaper, är en bristvara i dagens samhälle.
När man börjar få slut på mjölk, kaffe eller någon annan vara är det bara att kila ner till Ica och handla. Dessvärre är det inte lika lätt att skaffa sig en egenskap.
Men tänk om det vore det? Tänk om man kunde gå till Apoteket eller whatever och köpa en burk självdisciplin? Eller mod, eller empati, eller respekt? Föreställ dig en hylla med överskriften "Egenskaper", inklämd nånstans mellan "Intim" och "Värk". Med tanke på den stora bristen så skulle priserna säkerligen vara i mäktigaste laget, men om man verkligen fick valuta för pengarna så skulle det ju vara värt det.

Tänk er shoppinglistan:
Mjölk
Socker
Bröd
Ägg
Självdisciplin
Smör

Det finns naturligtvis en överhängande risk för missbruk. Kanske vore det bäst om Egenskaperna var receptbelagda.
"Du borde sluta röka innan du får cancer. Jag skriver ut lite självdisciplin åt dig".

Tänk vad världen skulle vara bra om jag fick bestämma.


RSS 2.0