Jag glömde Håkan(!)
Jag och Syster Yster fick ju varsin biljett till världens bästa Håkan av Syster Ysters sambo! Och det bästa av allt: vi ska se honom på hemmaplan i Visby!
Glädjeskutt, spontana lyckofniss och ett och annat euforitjut är sannerligen på sin plats!
25:e februari smäller det. En riktig Håkan-explosion!
David & Goliat
Som om Magnus Samuelsson skulle tävla mot Danny DeVito ungefär.
Julklapps-listan 2010
Min 28:e julafton blev en lugn och trivsam tillställning i sällskap av Mutti, Pappsen, Syster Yster och Mommo.
Jag grämer mig över att jag glömde min kamera i Stockholm. Laddaren kom jag minsann ihåg. Sicken tur.
Annars hade jag lagt upp bilder på mina trevliga julklappar nu. Men tack vare min alltför tidiga senil-demens så får ni nöja er med en simpel lista.
- Strumpor
- Kalsonger
- "Sex and the city 2", dvd
- Robyns "Body talk"-trilogi, cd
- Presenkort H&M
- "Strindbergs stjärna", bok
- "Vem svarar först?" sällskapsspel
- Skor
- Tröja
- Keyboardstativ
Jag är så nöjd, så!
Jag råkade få två ex av Robyns "Body talk pt 1", så den ena ska bytas mot något annat imorgon. Frågan är vad?
Dagens i-landsproblem.
Hur många fick fira jul på en tågstation igår då?
After Dark
These are special times
Maten är lagad, klapparna inslagna och försedda med rim (iallafall de som jag och Syster Yster ska ge bort), mormor är på plats, julspellistan på Spotify går varm, julgranen är klädd och väldoftande, julhälsningarna på Facebook är skickade, familjen är på gott humör.
Det är bara EN grej som saknas, och det är förstås Bror Stor som i år blivit kvar i Stockholm med sin egna lilla familj. Vi får trösta oss med att de kommer till oss nästa år.
Tack för att ni finns och läser.
Gotländsk kärlek skickar jag härmed ut i cyberspace. Håll till godo.
God jul.
Stenmark #93
The baby
Foto: Bror Stor
Hellride
Peneltågen var drygt 45 minuter försenade när jag åkte från Stockholm, och mitt tilltänkta tåg var inställt så istället åkte jag med ett tidigare tåg som var så pass försenat att det ändå avgick senare än det tåg jag egentligen skulle åka. Hängde ni med?
Hur som helst så måste man byta pendeltåg i Västerhaninge till anslutningståg till Nynäshamn. På grund av förseningarna så klaffade förstås inte anslutningen, så i Västerhaninge fick vi snällt vänta i 25 nätta minuter innan vi tuffade vidare mot Nynäs.
Väl där rusade samtliga Gotlandtörstande resenärer mot hamnterminalen. Jag nöjde mig med att gå snabbt och muttra för mig själv. I ingången till terminalen blev det stopp. En av totalt två incheckningsköer ringlade sig ut genom dörrarna.
I högtalarna meddelades det att landgången inte funkade på grund av isbildning, så vi fick gå ombord via bildäck.
20 minuter senare än tänkt avgick båten, och jag sjönk muttrande ner i min vilstol och kollade i brist på energi på filmen som visades. "She's out of my league". Skitkass.
TACK OCH LOV så ska Mutti och Pappsen åka upp till Stockholm samtidigt som jag på måndag för att hälsa på sitt barnbarn, vilket innebär att jag få åka bil tillbaka!! HURRA!
Jag är hungrig.
Michael Stahl-David
En "boy next door"-hunk som jag fick upp ögonen för när jag såg mästerliga
monsterfilmen "Cloverfield". Puss!
Farbror Bobby
Jag får vänta till onsdag innan jag får träffa henne. Då ska jag lämna de sista klapparna till de nyblivna föräldrarna innan jag åker till Öjn.
Enda molnet på himlen var mitt otrevliga migränanfall som slog till med full kraft runt klockan 4 i morse. Så något jobb blev det inte tal om idag. Men runt halv tre avtog det sedan, efter jag knarkat tabletter och många liter vatten. Och nyheten om mitt brorsbarn lindrade förstås smärtan väsentligt!
Life is good.
Sexpuckofavoriter - #32
Ibland läser jag igenom gamla inlägg och lyckas då och då imponera på mig själv. Ett exempel:
65-åriga Boråsgubben lär oss att pensionsåldern inte automatiskt innebär impotens i alla fall. Good to know.
14.42 2010-05-15 skrev Boråsgubbe:
Fy fan vilken sexig kille du är. Får ribba direkt
14.49 2010-05-15 skrev potential:
Vad trevligt att din sladdriga köttribba fortfarande fungerar så här på ålderns höst. Men jag gör nog som Stefan Holm och hoppar över den.
Jag hatar tidsbegränsad streaming
Jag måste bara få avreagera mig en aning.
Har försökt titta på senaste avsnittet av "Desperate Housewives" hela kvällen, men Megavideo som jag streamar genom jävlas med mig hela jävla tiden! Ska det vara så förbannat svårt att få se sin favvo-serie på olaglig väg?
Megavideo har en tidsgräns för hur länge man får titta gratis. 72 minuter, sen måste man vänta en timme innan man kan fortsätta titta, om man inte vill skapa konto hos dem och betala månadsavgifter som skulle få tv-licenssmitarna att blekna.
Men på senare tid har Megavideo börjat fula sig och bryta uppspelningen innan dessa fucking 72 minuter har gått. Ett avsnitt är blott 42 minuter långt, så vad i helvete är problemet?!
Detta hamnar förstås högt upp på listan över Mest Meningslösa I-landsproblem, det är jag välmedveten om.
Men det här avsnittet är vansinnigt spännande! Jag skrek faktiskt rakt ut när allt plötsligt bara stannade och texten "You have watched 72 minutes of video today" dök upp på skärmen. LIKE HELL I HAVE!
*hytter med näven*
(råkade skriva "hytter med bävern" först. Det kanske vore mer effektivt...)
Årskrönika 2010
Håll till godo.
Årets...
Film:
"Precious" (fy helvete vilken stark film. Och vilka skådespelare!!)
"I rymden finns inga känslor" (Cecilia Forss är min nya idol)
Bok:
"Lilla stjärna" - John Ajvide Lindqvist (det bästa herr Ajvide fått ur sig. LÄS!)
Skiva:
"Body talk" - Robyn (vi anade det innan, men efter hennes trilogi-skiva så vet vi att Robyn är störst, bäst och vackrast)
"2 steg från paradise" - Håkan Hellström (fortfarande känslostormande och fantastisk)
Tv-serie:
"Glee" (karaktärerna, manuset, musiken, skådisarna... Mumma)
Låt:
"Dancing on my own" - Robyn (nya "Be mine!")
Musikal:
"Sugar - I hetaste laget" (för det var den enda jag såg)
Tv-program:
Fångarna på fortet (back in business!)
Retro:
Fångarna på fortet (nostalgin var total)
Idol-deltagare:
Linnea (ballast nånsin)
Olle (heja Gotland!)
Besvikelse:
Whitney Houstons världsturné (jag såg den inte, men dess rykte och fansens inspelningar från konserterna vittnade om att världens bästa sångerska för evigt är förstörd av knarket. Tragiskt.)
Comeback:
Melody Gardot (låg i koma, förlorade minne och talförmåga och rehabiliterade sig med hjälp av musik. Otroligt)
Scenhändelse:
"Kärlekarna" med Ölands Musikteaterskola på Kalmar Teater!
Önske-repris:
Ölandshelgen med flätningsjubileumet!
Jobbigaste hit-låt:
Typ alla Rihannas.
Dyraste:
Berlin-resan.
Bättre sent än aldrig:
Roligaste:
Berlinresan med Ölandsklassen.
Nya jobbet på Bokia Express!
Tråkigaste:
Att skiljas från Ölandsklassen.
Onödigaste:
Plankningsbötern i Berlin.
DDR-muséet i Berlin (what a waste of money).
Chock:
Sverigedemokraterna kom in riksdagen.
Självmordet på Ölands Folkhögskola.
Jag orkar inte höra mer:
Sverigedemokraterna kom in i riksdagen.
Ego-händelse:
Jag fick jobb på Romateatern!
Jag fick huvudrollen i en kortfilm!
Jag flyttade tillbaka till Stockholm!
Konstigaste:
Anna Bergendahls vinst i Melodifestivalen. En stor SUCK.
Julmarknad!
Senast var nog när jag och Samra strosade omkring i Kungsträdgården för några år sedan.
Men då var Skansens marknad, som jag och Syster Yster besökte idag, mycket bättre! Tanterna och gubbarna i stånden såg ut att vara hämtade direkt från en gammal Astrid Lindgren-film, och det luktade gott av korv, brända mandlar, glögg och kaffe överallt.
Syster Yster köpte lite lotter av en extra gummig gumma, och vann faktiskt en liten gullig klädnypa med en tomte på. Den gummiga gumman skrockade gummigt när vi vandrade vidare.
Syster Yster hade guldbyxorna på sig och bjöd sin arme storebror på lite minimunkar som serverades i en tjusig pappersstrut och med ett innerligt "god jul!" från damerna i ståndet. Julmarknadsmums!
Kylan drev oss dock tillbaka mot stan efter ett varv runt området, och efter ännu en spårvagnsfärd hamnade vi på ett café på Drottninggatan där kaffe och chokladboll inmundigades. Lite putslustigt julklappsrimmande hann vi med också.
En härlig vinterdag i Stockholm!
Ge ditt barn 100 möjligheter istället för 2
På min genusivriga inråan har vi köpt in 2 ex av boken "Ge ditt barn 100 möjligheter istället för 2" till butiken.
Jag blev överlycklig när den kom. Jag blev mindre lycklig över att butikspriset hamnade på nätta 399 kronor.
Men skit samma! Det är en fantastisk bok! Den handlar kort och gott om hur vi kan undvika att könskoda våra barn och istället utöka deras chanser till individualitet och bredare sociala erfarenheter och förmågor.
För det är faktiskt så, för er som inte hajat det, att samhällets ivriga könsuppdelning faktiskt begränsar och hämmar barnens utveckling. ALLT är ju för fan könskodat i barnens värld! Kläder, leksaker, kompisar, relationer, språkbruk, lekar.
Idag slog jag in en bok åt en kund som skulle ge bort den i julklapp, en dam i 60-årsåldern. Hon pekade själv ut ett omslagspapper som hon ville ha, ett svart med röda prickar. Eftersom hon verkade angelägen om att själv styralite över paketets utseende så frågade jag om hon önskade någon speciell färg på snöret.
"Ja, ta svart!", sa hon. "Det är en kille som ska få det".
Det SKÄR i mig varje gång någon säger sådana saker. Jaha, så det är en kille som ska få boken. Ja, då måste det ju vara svart snöre. Om jag hade satt rött eller grönt snöre runt så hade ju paketet kanske sett ut att vara till en tjej. Eller...? Och det skulle ju vara hemskt, för att... Eh... Hm. Varför skulle det vara hemskt?
För några veckor sedan jobbade jag i en av de andra butikerna och skulle slå in en bok om whisky åt en kvinna i 30-årsåldern. Det skulle inte vara en julklapp utan en födelsedagspresent, så jag fick gå och hämta ett mer neutralt papper. Jag valde ett sånt där fint, lätt räfflat lite hårdare papper i en snygg, mörkt cerise-rosa färg. Mest för att det stod närmast utav alla icke-juliga papper. Kunden ser pappret och säger:
"Eh.. Det är en man som ska ha boken."
Jag är på dåligt humör för klockan är 10 minuter över stängningstid, så jag säger bara sammanbitet:
"Äsch, det här funkar till alla!" och slår tjurigt in paketet och sätter svart snöre om.
Innan hon går säger kvinnan med en urskuldande min:
"Det blev ett jättefint paket, verkligen."
Mm, JUST DET! Det blev fint trots att jag använde fjolligt tjejbögpapper till Pappa Puffs tuffa, manliga whiskybok.
Vad är det för fel på folk? Hur fungerar folks hjärnor? Tycker Pappa Puff sämre om whisky-boken för att den var inslagen i cerise-rosa papper? Kanske släktingarna tror att han är lite fjollig om han får ett rosa paket? VAD ÄR GREJEN!?!?!?!?!
Och det här omslagspappret var inte ens "tjejigt" rosa. For the record.
Hur som helst. LÄS den här boken. Beställ den på nätet så är den billigare, men LÄS den för den är så jävla bäst.
Den borde vara obligatorisk på alla pedagog-utbildningar. Och den borde vara obligatorisk för ALLA som ska ha barn, den borde delas ut gratis på BB! Hör du det, Reinfeldt?
Tills det blir verklighet kan ni beställa den här. 244 pix. Det är den verkligen värd.
Det finns ett motstånd mot genuspedagogik, vilket jag inte förstår. Barnen förlorar ju ingenting på att bli uppfostrade på ett mindre könskodat sätt? De får bara FLER möjligheter. Det handlar inte om att göra alla exakt likadana, som folk verkar tro. Det handlar om att få förhålla sig fritt till sitt kön utan att ha en massa onödiga stereotyper som för de flesta barn är pissjobbiga och destruktiva att leva upp till.
Vad i helvete spelar det för roll vad man har för färg på presentpappret?
VVS-konsekvens
Och ack, kära Bobby-lovers, så beroende vi är av vatten! Man tänker inte på det förrän man plötsligt är helt torrlagd. Man kan inte laga mat, man kan inte duscha, man kan inte tvätta händerna, man kan inte spola i toaletten, man kan inte diska...
Idag var sista dagen utan vatten mellan 8 och 15, tack och lov.
Jag gillar vattnet som det är.
(Alltså på.)
4 dagar
Idag har Mutti, Pappsen och Mommo varit i Stockholm över dagen och hälsat på, för att Mormor skulle få se hur jag och Bror Stor bor nu för tiden. Båda har ju flyttat sedan hon var här sist.
När familjens äldsta medlemmar hade inspekterat min lägenhet (som stod sist på agendan) så packade jag gladeligen ner alla julklappar som jag köpt i två kassar som föräldrarna fick i uppdrag att frakta hem till Guteland. Så ju slipper jag att släpa på detta överflöd av generositet när jag åker på onsdag. Gött!
Vad annars?
Jag har tv igen. Snälla Bror Stor hjälpte mig att hämta den i hans förråd, köra den till Farsta och bära upp den till lägenheten. Ett smått hallelujah moment i det Bobbyska hushållet.
I övrigt sörjer jag att "Glee" har juluppehåll.
(Och så är jag glad att jag inte har värre saker att sörja)
Darren Criss
Fina Darren är just nu aktuell som Kurts supergoa love interest Blaine i världens bästa "Glee".
Jag säger som Maria Montazami: mums.
Terrordilemma
Jag funderar över om jag ska bli rädd eller konspirationsteoretisk.
Eller kanske både och?
Spontanledighet
Och det ångrar jag inte för en sekund! SCREW ANDREAS CARLSSON! Hurra för sömn!!
(förlåt Andreas. I löööööv you...)
A night at Phil's
Det kallar jag nicht gut.
Så ikväll blir det lite öl, lite chippa, lite dippa och kanske lite sång och gitarr. Gött.
Phil och jag solbrända och småfulla på Teneriffa 2007.
Nej Jay
Eller?
Jag visste redan när Jay blev en av de 10 finalisterna att han skulle vinna hela skiten. Det har varit glasklart hela hösten, precis som det var lika glasklart att Markus Fagervall skulle vinna 2006.
Är det inte extremt trist när någon är så tydligt överlägsen genom hela tävlingen? Jay hängde inte löst en enda gång. Hur spännande blir det på en skala? Den största spänningen låg ju i vem som skulle komma tvåa, eftersom vinnarplatsen redan var så given.
Jaja. Jag gissar att Jay liksom Markus Fagervall får några veckor på topplistan med vinnarlåten och första plattan, sen glöms han bort fortare än Linda Rosings artistkarriär.
Årets stjärnor heter Linnéa och Minnah. Och Olle kommer göra sig sjukt bra på skiva, men han är inte en lika slipad live-artist som sina kvinnliga motståndare.
Så Jay. Jag hoppas för din skull att du kan förvalta din karriär bättre än Markus, så du slipper ställa upp i "Stjärnor på is" om ett par år i ett desperat försök till comeback.
Nattamat
Tro't eller ej, men nu ska det lagas mat här i det Bobbyska hushållet. Nattamat, som skåningarna säger.
För jag glömde bort att äta middag tidigare, sen kom en tvättid i vägen, och nu gör sig hungern påmind i form av en ömkligt kurrande mage.
Sagt och gjort. Food it is.
The Lön
Vi kan säga så här: det är över 13 000. YAY!
Ingen fantastisk lön egentligen, jag vet. Men jämfört med vad jag fått tidigare månader så är det fucking amazing och med tanke på att jag inte ens jobbat heltid så är jag mycket nöjd.
Vad fan, när jag jobbade på Donken och slet arslet av mig 180 timmar i månaden så fick jag minsann inga 13 000 efter skatt (VAD gjorde jag där i fem fucking år!?).
Get my happiness?
Lönenöjd
Nu är jag nöjd.
Imorgon ska jag komma tidigare till jobbet och börja fixa vårt lager som i nuvarande ordning inte ens borde få kallas lager. Därmed kommer även ångesten som alltid uppstår i mina arma gotländska lekamen när jag kommer in på lagret att sakta men säkert avta för att till slut utplånas för alltid när vi är klara.
Då jävlar ska jag slå till med ett "TJOHEJ!" till. Kanske till och med två.
Det ni!
Moov jor fakking bagg!
Sluta för i helvete att ställa era maddafakking väskor på det förbannade jävla sätet bredvid er när det är maddafakking rusningstid och varenda maddafakking körkortslös/miljömedveten jävla 08:a åker med de maddafacking jävla tunnelbanetågen!!!!
Allvarligt, ska man behöva be folk flytta på sin maddafakking väskjävel när folk står som packade sillar i hela tåget? Kan man inte räkna ut då att det förmodligen finns andra resenärer som behöver sätet mer än en maddafakking väskjävel? Till exempel alla pensionärer?
Eller arma gotlänningar med ömmande fötter, för den delen...
Dreggla drypande Dandy-droppe
Dijana är starkt emot det. Och jag hyser egentligen inga förhoppningar om att lyckas förföra den intet ont anande jury-medlemmen. Så mina raggarplaner håller nu på att omvandlas till spanarplaner.
För att helt enkelt bara vara där och glo på Andreas och kanske till och med dreggla en droppe eller två måste väl vara helt okej?
Jag kan ju hjälpa till lite ideellt i butiken om det behövs också, så har jag en anledning att vara där.
Jag vet precis vad ni alla tänker, men vad FAN! Jag får ju aldrig bete mig som en fjantig fjortis! Det här kan vara min enda chans i livet!
Dessutom kan jag ju flirta in mig hos denna tredjedel av Idol-juryn inför en eventuell sökning i vår... Hohoho.
Andreas Carlsson
Ja ja ja, jag kan väl inte hjälpa att Andreas "Jag-försökte-mig-på-en-patetiskt-misslyckad-artistkarriär-innan-jag-hittade-rätt-och-blev-producent/låtskrivare-och-Idol-mobbare" Carlsson får det att pirra till på onämnbara ställen!
Julklappsproffs
Hujedamej, vad jag har slagit in paket idag! Och det är ju säkerligen ingenting mot vad de har fått kämpa i butikerna i PK-huset och i Kista, men ändå! Jag fortsatte desutom när jag kom hem. Jag blev plötsligt missnöjd med några av mina inslagningar av Familjens julklappar, så jag slet helt sonika upp dem och gjorde om.
Nu är jag mycket nöjd, och hoppas lite illvilligt att Familjen ska flämta till och drabbas av skadeglädjande prestationsångest när de får se mina mästerverk till paket.
Men mest av allt vill jag förstås att de ska bli glada som små barn över att få så fina presenter i så fina förpackningar! För min fina Familj förtjänar ju bara det bästa.
Me love Christmas.
Bokia Express goes Elf
Well, Bobby hör bön.
Step Up
"Step Up" är ingetdera. Den var precis som jag hade föreställt mig den. En bagatell med uselt manus och överlag dåliga skådespelare. Krutet har lagts på dansscenerna, som ju är det centrala i filmen och också dess största behållning. Danssekvenserna har bäddats in i en klyschig amerikansk story om hur bråkstaken från ghettot finner ett mål i livet när han genom sin samhällstjänst plötsligt får användning sin danstalang. Och självklart blir han betuttad i sin danspartner, som självklart redan är tillsammans med en annan kille, som självklart visar sig vara ett svin.
Channing Tatum i huvudrollen är faktiskt skittråkig. Han har aldrig imponerat på mig som skådis. Och nu vet jag varför. Han ska ju inte jobba som skådespelare, han ska jobba som dansare! För dansa kan han. Bättre än de flesta. I alla fall när det gäller street dance. Och Jenna Dewan som spelar den kvinnliga huvudrollen är om möjligt ännu bättre.
Nu var jag sugen på att se lite grymma dansnummer, så det var därför jag såg "Step Up". Så att allt utöver dansen var ganska kasst spelade ingen roll egentligen. 1½ timmes hjärndöd underhållning. Thanks.
Koppången
Den är Åh så fin.
Fjortis-varning med EMD, jag vet, men jag tyckte att deras version var fin!
Men för att undvika alla protester så har jag länkat till Sissel Kyrkjebös version också.
E.M.D. – Koppången
Sissel – Koppangen
I ett hus vid skogens slut
(För er som inte hänger med kan jag tala om att Nicolina och jag är gamla kollegor från McDonald's som även bodde ihop i min lägenhet i Farsta Strand under ett år, 2005-2006)
För en natt blev vi sambos igen, för hon sov över hos mig.
Idag har vi gjort ett fint pepparkakshus i sann 2:a advents-anda! Titta så duktiga vi var!
Nicolinas kortsida
Nicolinas långsida
Min kortsida
Min långsida
Varför jag är singel:
Give me a break, dammit!
Långsamhet
Min dator är Pappsens gamla laptop, den är drygt 6 år gammal. Det är ungefär 150 i datorår. Så ni hajar ju.
Och mitt mobila bredband har en topphastighet på 7 Mbit/s, men nu har jag "surfat upp" mina 5 GB för den här månaden, så nu är hastigheten begränsad. Vet icke vad det innebär, men kanske en maxhastighet på 4-5 Mbit/s? Det motsvarar ungefär 10 km/h.
Men jag ska försöka trotsa mina tekniska obstakler och bli bättre på att uppdatera. Tjing.
