Heja pedagogik!
Nu har jag precis sett avsnitt 3 av dokumentärserien "Klass 9A", som handlar om en niondeklass i Johannesskolan i Malmö som enligt skolverkets statistik är en av de sämsta skolorna i landet, baserat på betyg. Programmet går ut på att man under en termin tagit dit åtta av Sveriges främsta pedagoger som ska ta över klassen i alla deras ämnen och tillsammans med eleverna förbättra deras betyg och kunskaper så drastiskt att de efter terminens slut ska vara en av de tre bästa klasserna i Sverige.
Idén är ju strålande, och det är väldigt intressant att följa elevernas utveckling och att se hur riktiga proffslärare arbetar med en problemklass som 9A faktiskt är. De är stökiga, omotiverade och uttråkade.
Det fina med programmet är att man i varje avsnitt fokuserar på en enskild elev, som man får lära känna lite bättre. Ingen elev, varken stökig eller duktig, vinklas åt det ena eller andra hållet utan alla porträtten känns genuint äkta och respektfulla. Lärarna är duktiga och vettiga, speciellt matematikläraren Stavros som har en otrolig förmåga att knyta band till eleverna och få dem att lita på honom. Jag insuper så mycket kunskap jag bara kan från honom, för det kommer jag verkligen ha nytta av när jag är ute i skolorna och informerar.
MEN (som Tony irving skulle ha sagt), det finns problem med serien. Varje avsnitt är en halvtimme långt, vilket jag tycker är lite snålt. Speciellt när varenda scen och vartenda samtal man får följa i avsnitten känns ofullständiga och sönderklippta, som att man bara får se/höra en bråkdel av dem. Istället för att visa samtalen i sin helhet avbryts de ständigt av vemodig musik och totalt meningslösa bilder på någon som städar skolkorridorerna, eller "filma ut genom bilfönstret"-bilder. I förra avsnittet hade de smällt in något som liknade en musikvideo där man under några minuter bara fick se ihopklippta bilder på eleverna när de hängde löst i korridorerna och på skolgården, till tonerna av nån jävla poplåt. Totalt slöseri med programtid.
Dessutom kommer en fucking berättarröst in hela tiden och skriver tittarna på näsan genom att förklara totalt onödiga saker. Som i slutet av varje avsnitt när han prompt måste säga att "lärarna gör framsteg" men att "målet fortfarande är väldigt långt borta" och "det kommer krävas mycket av både lärare och elever för att klara målet".
VI VET!!!!
Jag gillar verkligen programidén, och de korta stunder när man faktiskt får ta del av elevernas skolvardag så är det grymt intressant. Men skippa de jävla stadsbilderna och musikvideorna och visa mer från lektionerna och fler elevintervjuer! Det är trots allt det som är poängen, eller hur? Eller så får man utöka programtiden, för nu känns det som att typ 15 av 30 minuter går åt till blaj. Skärpning!
5 LÅTAR JAG LYSSNAR SÖNDER JUST NU
1. Sensual seduction - Snoop Dogg feat. Robyn (Jepp, Robyn håller på att ta över USA. Hennes inhopp på Snoops låt är fantastiskt.)
2. Desperat - Nanne ("Så om du har nån annan kvinna, kan jag gärna va' älskarinna, jag är din nästan var/när/hursom helst!" Ja, det kallar jag desperat.)
3. Namngivning - Daniel Boyacioglu ("Varför öppnade du inte dörren innan du sprang in i väggen?" Ja, varför?)
4. Fever - Michael Bublé (sexy!)
5. Run and tell that - Elijah Kelly (favoritlåten från "Hairspray". Vilken röst!)
Idén är ju strålande, och det är väldigt intressant att följa elevernas utveckling och att se hur riktiga proffslärare arbetar med en problemklass som 9A faktiskt är. De är stökiga, omotiverade och uttråkade.
Det fina med programmet är att man i varje avsnitt fokuserar på en enskild elev, som man får lära känna lite bättre. Ingen elev, varken stökig eller duktig, vinklas åt det ena eller andra hållet utan alla porträtten känns genuint äkta och respektfulla. Lärarna är duktiga och vettiga, speciellt matematikläraren Stavros som har en otrolig förmåga att knyta band till eleverna och få dem att lita på honom. Jag insuper så mycket kunskap jag bara kan från honom, för det kommer jag verkligen ha nytta av när jag är ute i skolorna och informerar.
MEN (som Tony irving skulle ha sagt), det finns problem med serien. Varje avsnitt är en halvtimme långt, vilket jag tycker är lite snålt. Speciellt när varenda scen och vartenda samtal man får följa i avsnitten känns ofullständiga och sönderklippta, som att man bara får se/höra en bråkdel av dem. Istället för att visa samtalen i sin helhet avbryts de ständigt av vemodig musik och totalt meningslösa bilder på någon som städar skolkorridorerna, eller "filma ut genom bilfönstret"-bilder. I förra avsnittet hade de smällt in något som liknade en musikvideo där man under några minuter bara fick se ihopklippta bilder på eleverna när de hängde löst i korridorerna och på skolgården, till tonerna av nån jävla poplåt. Totalt slöseri med programtid.
Dessutom kommer en fucking berättarröst in hela tiden och skriver tittarna på näsan genom att förklara totalt onödiga saker. Som i slutet av varje avsnitt när han prompt måste säga att "lärarna gör framsteg" men att "målet fortfarande är väldigt långt borta" och "det kommer krävas mycket av både lärare och elever för att klara målet".
VI VET!!!!
Jag gillar verkligen programidén, och de korta stunder när man faktiskt får ta del av elevernas skolvardag så är det grymt intressant. Men skippa de jävla stadsbilderna och musikvideorna och visa mer från lektionerna och fler elevintervjuer! Det är trots allt det som är poängen, eller hur? Eller så får man utöka programtiden, för nu känns det som att typ 15 av 30 minuter går åt till blaj. Skärpning!
5 LÅTAR JAG LYSSNAR SÖNDER JUST NU
1. Sensual seduction - Snoop Dogg feat. Robyn (Jepp, Robyn håller på att ta över USA. Hennes inhopp på Snoops låt är fantastiskt.)
2. Desperat - Nanne ("Så om du har nån annan kvinna, kan jag gärna va' älskarinna, jag är din nästan var/när/hursom helst!" Ja, det kallar jag desperat.)
3. Namngivning - Daniel Boyacioglu ("Varför öppnade du inte dörren innan du sprang in i väggen?" Ja, varför?)
4. Fever - Michael Bublé (sexy!)
5. Run and tell that - Elijah Kelly (favoritlåten från "Hairspray". Vilken röst!)
And the Oscar goes to...
Jag fick delvis rätt i schlagern. BWO gick som väntat vidare med en kanonlåt. Återstår att se om Charlotte Perrelli (och kanske Linda Bengtzing) kan matcha dem nästa vecka. Båda lär ha riktigt bra låtar, och jag kan svära på att antingen BWO, Charlotte eller Sanna Nielsen kommer stå som segrare i Globen om lite mindre än tre veckor.
Kvällens andra finalbiljett tog "Dunka mig gul och blå"-Frida med sitt lyckopiller till låt, men hon blir ingen match för de tre giganterna.
Oscarsgalan gick av stapeln natten till idag, och det skedde inga större överraskningar där heller. Bröderna Coens "No country for old men" vann racet med 4 priser, bland annat Bästa film. En ganska händelselös gala, med en strålande Jon Stewart som värd. Men jag vill ha tillbaka Whoopi Goldberg, hon är min all time favourite bland Oscarvärdarna.
Jag kan verka måttligt engagerad, men det beror nog mest på att jag är väldigt trött för tillfället.
För övrigt har jag blivit beroende av Facebooks spel-applikation. Jag är besatt av att ständigt slå mina egna rekord och måste till varje pris ligga etta bland mina vänner på alla highscore-listor. Det är ganska jobbigt faktiskt.
It's not easy being the best.
Dagens lista:
5 BESVIKELSER PÅ OSCARSGALAN 2008
1. Att "Hairspray" inte var nominerad alls.
2. Att Ellen Page inte vann för huvudrollen i "Juno". Motståndet var för tufft.
3. Att fantastiska Cate Blanchett inte vann någon av sina två nomineringar.
4. Att John Cusack inte var nominerad för sin otroliga insats i "1408".
5. Att Meryl Streep inte syntes till. I love her.
Kvällens andra finalbiljett tog "Dunka mig gul och blå"-Frida med sitt lyckopiller till låt, men hon blir ingen match för de tre giganterna.
Oscarsgalan gick av stapeln natten till idag, och det skedde inga större överraskningar där heller. Bröderna Coens "No country for old men" vann racet med 4 priser, bland annat Bästa film. En ganska händelselös gala, med en strålande Jon Stewart som värd. Men jag vill ha tillbaka Whoopi Goldberg, hon är min all time favourite bland Oscarvärdarna.
Jag kan verka måttligt engagerad, men det beror nog mest på att jag är väldigt trött för tillfället.
För övrigt har jag blivit beroende av Facebooks spel-applikation. Jag är besatt av att ständigt slå mina egna rekord och måste till varje pris ligga etta bland mina vänner på alla highscore-listor. Det är ganska jobbigt faktiskt.
It's not easy being the best.
Dagens lista:
5 BESVIKELSER PÅ OSCARSGALAN 2008
1. Att "Hairspray" inte var nominerad alls.
2. Att Ellen Page inte vann för huvudrollen i "Juno". Motståndet var för tufft.
3. Att fantastiska Cate Blanchett inte vann någon av sina två nomineringar.
4. Att John Cusack inte var nominerad för sin otroliga insats i "1408".
5. Att Meryl Streep inte syntes till. I love her.
Schlager #3
Oki doki, då var det dags för deltävling nummer tre. Jag känner ett visst ansvar att rapportera nu, eftersom det sitter människor ända borta i Washington och litar på att jag hjälper till att hålla schlagerkoll åt dem.
En låt kan jag garantera till final. Resten är svårtippat. Jag vet vilka 5 låtar som kommer ligga i topp, men plats 2-5 är svåra... Speciellt när jag inte hört låtarna.
BWO kommer i alla fall att vinna, jag har hört att dom har en dunderlåt som slår deras 2006-tvåa "Temple of love" (som ju var skitbra) med hästlängder. Så jag är bombsäker på Globenbiljett för Mustasch-Bard & Co.
Jag tippar som följer:
Till Globen:
BWO - Lay your love on me
Patrik Isaksson - Under mitt tunna skinn
Till Andra Chansen:
Frida feat. Headline - Leva livet (eller "Upp och hoppa", det verkar råda oenigheter om vad låten heter.)
Caracola - Smiling in love
Femma:
Ainbusk - Jag saknar dig ibland
(Och ja, Frida-tjejen är samma Frida-tjej som gav oss "Dunka mig gul och blå" i somras.)
En låt kan jag garantera till final. Resten är svårtippat. Jag vet vilka 5 låtar som kommer ligga i topp, men plats 2-5 är svåra... Speciellt när jag inte hört låtarna.
BWO kommer i alla fall att vinna, jag har hört att dom har en dunderlåt som slår deras 2006-tvåa "Temple of love" (som ju var skitbra) med hästlängder. Så jag är bombsäker på Globenbiljett för Mustasch-Bard & Co.
Jag tippar som följer:
Till Globen:
BWO - Lay your love on me
Patrik Isaksson - Under mitt tunna skinn
Till Andra Chansen:
Frida feat. Headline - Leva livet (eller "Upp och hoppa", det verkar råda oenigheter om vad låten heter.)
Caracola - Smiling in love
Femma:
Ainbusk - Jag saknar dig ibland
(Och ja, Frida-tjejen är samma Frida-tjej som gav oss "Dunka mig gul och blå" i somras.)
The Ex-files
Jag behöver åter-lära mig att bli kär. Kan jag ringa till Dr Phil då? Har han koll på sånt? Han är visserligen från Texas, men bara för att usch-Bush kommer därifrån så kan man ju inte puckoförklara varenda stackars liten "redneck".
Eller jo, det kan jag visst.
Så ordet är fritt: hur fan blir man kär egentligen?
5 TECKEN PÅ ATT ENS EX HAR FÖRSTÖRT ENS LIV
1. Man börjar hyperventilera när man ser honom för första gången på 3½ år.
2. Man verkar inte kunna bli kär i någon annan ever again.
3. Man kan inte låta bli att tänka på honom dagligen för att man aldrig fick closure (=avslutning, för er engelskapuckon.)
4. Han vägrar ha någon form av ömsesidig kontakt, vilket man förstås tolkar som att han känner sig skyldig.
5. Man skriver en fucking blogg om det sex år senare.
Tufsan alias Weirdo Cat
Medan Kim är i Sälen och skaffar sig diverse köldskador så har jag fått den stora äran att passa hennes socialt missanpassade katt Tufsan. Tufsan bor fortfarande i Kims lägenhet, men jag går dit varje dag och ser till att hon har mat och vatten och så rensar jag kattlådan, eftersom hon vägrar att lära sig att bajsa i toaletten som vanligt folk.
Tufsan är ganska ohyfsad. Hon kommer aldrig och hälsar när man kommer utan sitter bara upptryckt i hörnet av Kims upphöjda säng i sovalkoven. När man sträcker ut handen mot henne för att hälsa så sniffar hon lite mystiskt på den, och vid det här laget känner hon förmodligen igen mig, men hon vägrar ändå att låta mig klappa henne.
Igår sprang hon ut och åt lite efter att jag fyllt på matskålen med torrfoder. Sen svassade hon omkring i vardagsrummet och hade konstiga spasmer i baken, för den ryckte hela tiden. Och så lät hon konstigt, som om hon rapade och spann samtidigt. Spasmerna minns jag att Kim nämnt förut, så det var inget nytt. Men det där ljudet var onekligen intressant. Hon lät likadant idag när jag hälsade på henne. Jag tror att hon kanske försökte hota mig genom att morra. Hihi, gulligt!
Kim köpte henne från ett katthem, så man vet ju aldrig vad hon varit med om som fått henne att bli knas i bollen. Men den enda Tufsan någonsin gosar med är Kim. Andra får på sin höjd klappa henne EN gång, sen går hon sin väg. Lite posh, liksom.
Ibland får hon CP-ryck och kutar runt i hela lägenheten och hoppar upp i fönstret och sen över till ryggstödet på soffan, bakom huvudena på oss och sen upp i sängen. Ibland brukar hon attackera sin lilla klovässarmatta också, oftast i en väldig fart så att hon och mattan glider runt på golvet. Det ser mycket roligt ut, som om hon surfar typ.
Undrar vad hon har för sig just nu. Jag kanske ska ringa och fråga? Äh, som att hon vet hur man svarar i telefon! Och även om hon visste det så skulle hon säkert ändå bara rapspinna åt mig.
Tufsan är ganska ohyfsad. Hon kommer aldrig och hälsar när man kommer utan sitter bara upptryckt i hörnet av Kims upphöjda säng i sovalkoven. När man sträcker ut handen mot henne för att hälsa så sniffar hon lite mystiskt på den, och vid det här laget känner hon förmodligen igen mig, men hon vägrar ändå att låta mig klappa henne.
Igår sprang hon ut och åt lite efter att jag fyllt på matskålen med torrfoder. Sen svassade hon omkring i vardagsrummet och hade konstiga spasmer i baken, för den ryckte hela tiden. Och så lät hon konstigt, som om hon rapade och spann samtidigt. Spasmerna minns jag att Kim nämnt förut, så det var inget nytt. Men det där ljudet var onekligen intressant. Hon lät likadant idag när jag hälsade på henne. Jag tror att hon kanske försökte hota mig genom att morra. Hihi, gulligt!
Kim köpte henne från ett katthem, så man vet ju aldrig vad hon varit med om som fått henne att bli knas i bollen. Men den enda Tufsan någonsin gosar med är Kim. Andra får på sin höjd klappa henne EN gång, sen går hon sin väg. Lite posh, liksom.
Ibland får hon CP-ryck och kutar runt i hela lägenheten och hoppar upp i fönstret och sen över till ryggstödet på soffan, bakom huvudena på oss och sen upp i sängen. Ibland brukar hon attackera sin lilla klovässarmatta också, oftast i en väldig fart så att hon och mattan glider runt på golvet. Det ser mycket roligt ut, som om hon surfar typ.
Undrar vad hon har för sig just nu. Jag kanske ska ringa och fråga? Äh, som att hon vet hur man svarar i telefon! Och även om hon visste det så skulle hon säkert ändå bara rapspinna åt mig.
Har du fått svart kuk i rumpan?
Skoinformerade i Fittja skola idag, tydligen Sveriges mest invandrartäta skola fick vi veta. Fördomarna har som jag ju skrivit tidigare duggat tätt i mitt huvud, och idag så besannades i princip varenda en. Ingen var elak, men stämningen var ganska hätsk, det var svårt att hålla ordning på klasserna och de ställde mycket frågor om våra sexliv (se rubrik) som de vägrade acceptera att vi inte ville svara på. Och de har en enormt heteronormativ syn på livet som är svår att slå hål på. En elev sa bland annat att hon tyckte det kändes konstigt att prata med oss för att det var första gången hon träffade homosexuella människor.
- Ja, fast det vet du ju inte, svarade min kollega Frida. Du har säkert träffat många homo/bisexuella förut men utan att veta om det.
Det hade eleven aldrig tänkt på.
En annan satt och skanderade att "det inte är normalt!". Vi varnade honom då för att använda ordet "normal" på det sättet, eftersom det kunde finnas klasskamrater som var homo, bi eller trans och inte vågat berätta om det, och att höra sina kamrater säga sådana saker som han sa gör det sjävklart inte lättare.
- Men ingen här är bög eller lebb, det vet jag! sa han då.
- Det kan du ju faktiskt inte veta, sa Frida.
- Jo, jag har känt dom sen jag var nio! svarade han.
Vi gav upp där, han ville inte inse att han kanske inte vet allt om sina klasskamrater. Men jag påpekade att man kan byta ut ordet "normal" mot "vanlig" istället. Och eftersom det med största sannolikhet finns hundratusentals HBT-personer bara i Sverige så måste det ju anses vara ganska vanligt, om än inte lika vanligt som heterosexuella. Det fick tyst på honom.
Men whatever, jag kan bara hoppas att vi hjälpte nån liten stackare att komma till insikt i alla fall, och att vi kanske lyckades slå hål på några fördomar.
Imorgon blir det Fruängen. Good luck me! Sista skolinformationen innan det är dags att återvända till Donken... Suck och pust och stånk och stön. Blä.
5 ROLIGA SEX/KÖNSORD
1. Götten (=rumpan. Det fick vi lära oss idag i Fittja. "Hur känns det att få en dildo i götten?")
2. Svanbo (=fitta. "Där kuken häckar", tydligen.)
3. Herr Nilsson (mitt skämtsamma svar på frågan "Vad kallar du ditt kön?" som jag fick igår.)
4. Snippa (=fitta. Det ord som man på RFSU beslutat att man ska använda för det kvinnliga könsorganet när man talar med barn. Skitfult!)
5. Knüppel (=knölpåk på tyska, vilket i sin tur är ett slangord för kuk. Haha!)
Schlagerskräll!
Rongedal-tvillingarna snattade Carolas finalplats (och såg ni vad snopen hon såg ut?). Som jag tippade så tog Sanna Nielsen med sin superballad hem den andra Globenbiljetten, med rätta. Hon är en våra absolut skickligaste sångerskor, vilket hennes låt verkligen gav henne chansen att visa också.
Så jag hade fel om placeringarna, men jag tippade i alla fall vidare rätt artister. I rock!
Nästa vecka kammar BWO med lätthet hem en plats i finalen. Självklart återkommer jag med mina tips senare nästa vecka : ) Schlager-Bobby kommer man icke undan i Bloggvärlden, HAHA!
Godnatt Sverige.
PS. Jag gillade den dära kebabpizzan lite... DS.
Schlager #2
Efter noggrann research måste jag ändra mig angående kvällens schlagerdrabbning.
Jag tror på samma artister som jag tippade förra veckan, men i en lite annan ordning. Så här kommer det förmodligen att sluta:
Till final:
Andreas Johnson & Carola
Sanna Nielsen
Till Andra chansen:
Ola
Rongedahl
Femma:
Lasse Lindh
Eftersom jag hatar att ha fel så hoppas jag innerligt att detta stämmer. Jag kommer inte att avge löften som att äta upp min hatt om jag har fel eller så. Dels för att hatt är svårsmält, och dels för att jag är ganska förtjust i min hatt som den är - icke uppäten.
Bitter i min egen trädgård
Igår kväll låg jag hemma med en begynnande förkylning och tittade på Let's dance. Det var lika underhållande som vanligt, och min stora favorit Tina Nordström fick flest poäng av juryn och var charmigast av alla.
Efter utröstningen ringde telefonen, och jag tänkte genast att det måste vara min kära mor som ringer och vill prata om resultatet. Det var ett hemligt nummer som ringde, vilket innebar att det inte var mamma eftersom de inte har hemligt nummer. Nåväl, jag blev nyfiken och svarade. I andra änden hördes en tydligt onykter mansröst med Örebrodialekt. Dialogen gick ungefär så här:
Örebrofyllo: Amen tjena Robert Gustafsson, hur é leeeeget da?
Jag: Jodå, lite snuvigt men okej.
Örebrofyllo: Kan du ente köra den dära "Ja ä int' bitter" för mej da? Den é ju så jeeevla skön!
Jag: Ehh... nej, det kan jag nog inte.
Örebrofyllo: Amen kom igen nu 'rå, va ente så jeeeevla trååååkig.
Jag: Nä, jag måste nog göra dig besviken där serru.
Örebrofyllo: Amen den dära "vilse i min egen trädgård" 'ra, den é ju aaaaasbra!
Jag: Mm, nu är jag ju inte den Robert Gustafsson, så...
Örebrofyllo: Men vafan erru så trååååkig för 'ra? Va?
Jag: Om du sätter på teven kan du ju se den riktiga Tony Rickardson istället.
Örebrofyllo: Amen kom igeeeeen nu ra, jaaaa ääää int' bitteeeeer!
Jag(fnissande): Sorry, du får ringa till nästa Robert Gustafsson på listan.
Örebrofyllo: Ameh, du! Jag ska faen ringa te Aftonbladet och säga hur sur å trååååki du é, Robert Gustafsson!
Jag: Mm, det är nog lika bra. Bye bye.
Örebrofyllo: Ha de, Robban! Tjarå!
Var inte det lite lustigt, så säg? Det tyckte jag. Första gången någon ringt och trott att jag är Sveriges största komiker. Hepp hepp!
Jag var på Ikea igår också. Jag och Kim åkte dit på förmiddagen och jag gick därifrån cirka 900 kronor fattigare. Men det var det värt. Förutom lite småplock så fick jag med mig två nya mattor och en mobil garderob, ni vet en som där som man kan hänga upp. Det är perfekt, för då får jag en anledning till att städa i kaoset som jag för tillfället kallar garderob. Åh så kul det ska bli.
Icke.
Nästa gång blir det säng och hyllor.
Dagens lista:
5 FAVORITER PÅ GRAMMYGALAN 2008
1. Amy Winehouse (fick flest priser och gjorde ett av de mest efterlängtade framträdandena via satellit från London)
2. Justin Timberlake (välförtjänt vinnare som gjorde förra årets utan tvekan bästa popskiva och den bästa turnén)
3. Beyoncé & Tina Turner (oväntad duo i en spektakulär hitkavalkad)
4. Alicia Keys (en live-artist att räkna med, inte en osäker ton någonstans, och med dunderhiten "No one" på scen.)
5. Jerry Lee Lewis (still going strong, gjorde ett bejublat framträdande med "Great balls of fire".)
Efter utröstningen ringde telefonen, och jag tänkte genast att det måste vara min kära mor som ringer och vill prata om resultatet. Det var ett hemligt nummer som ringde, vilket innebar att det inte var mamma eftersom de inte har hemligt nummer. Nåväl, jag blev nyfiken och svarade. I andra änden hördes en tydligt onykter mansröst med Örebrodialekt. Dialogen gick ungefär så här:
Örebrofyllo: Amen tjena Robert Gustafsson, hur é leeeeget da?
Jag: Jodå, lite snuvigt men okej.
Örebrofyllo: Kan du ente köra den dära "Ja ä int' bitter" för mej da? Den é ju så jeeevla skön!
Jag: Ehh... nej, det kan jag nog inte.
Örebrofyllo: Amen kom igen nu 'rå, va ente så jeeeevla trååååkig.
Jag: Nä, jag måste nog göra dig besviken där serru.
Örebrofyllo: Amen den dära "vilse i min egen trädgård" 'ra, den é ju aaaaasbra!
Jag: Mm, nu är jag ju inte den Robert Gustafsson, så...
Örebrofyllo: Men vafan erru så trååååkig för 'ra? Va?
Jag: Om du sätter på teven kan du ju se den riktiga Tony Rickardson istället.
Örebrofyllo: Amen kom igeeeeen nu ra, jaaaa ääää int' bitteeeeer!
Jag(fnissande): Sorry, du får ringa till nästa Robert Gustafsson på listan.
Örebrofyllo: Ameh, du! Jag ska faen ringa te Aftonbladet och säga hur sur å trååååki du é, Robert Gustafsson!
Jag: Mm, det är nog lika bra. Bye bye.
Örebrofyllo: Ha de, Robban! Tjarå!
Var inte det lite lustigt, så säg? Det tyckte jag. Första gången någon ringt och trott att jag är Sveriges största komiker. Hepp hepp!
Jag var på Ikea igår också. Jag och Kim åkte dit på förmiddagen och jag gick därifrån cirka 900 kronor fattigare. Men det var det värt. Förutom lite småplock så fick jag med mig två nya mattor och en mobil garderob, ni vet en som där som man kan hänga upp. Det är perfekt, för då får jag en anledning till att städa i kaoset som jag för tillfället kallar garderob. Åh så kul det ska bli.
Icke.
Nästa gång blir det säng och hyllor.
Dagens lista:
5 FAVORITER PÅ GRAMMYGALAN 2008
1. Amy Winehouse (fick flest priser och gjorde ett av de mest efterlängtade framträdandena via satellit från London)
2. Justin Timberlake (välförtjänt vinnare som gjorde förra årets utan tvekan bästa popskiva och den bästa turnén)
3. Beyoncé & Tina Turner (oväntad duo i en spektakulär hitkavalkad)
4. Alicia Keys (en live-artist att räkna med, inte en osäker ton någonstans, och med dunderhiten "No one" på scen.)
5. Jerry Lee Lewis (still going strong, gjorde ett bejublat framträdande med "Great balls of fire".)
Bobby vs. fördomar
Nästa vecka ska jag till en skola i Fittja och jobba. Och jag blev förvånad över min reaktion när jag fick veta detta. Jag tänkte nämligen ungefär så här: "Gulp!"
Mina fördomar om invandrartäta skolor trädde fram och jag har nu bearbetat dem och intalat mig själv att jag är dum i huvudet. De flesta av mina kollegor som varit ute i liknande förorter och jobbat säger att de stöter på värre homofober i de finare förorterna som Djursholm och Danderyd, generellt sett i alla fall. Så nu har jag istället börjat se fram emot att åka dit. Även om det visar sig vara en homofobisk stämning så är jag så pass säker i mig själv att jag vet att de inte kan knäcka mig. Men nu ska jag inte döma någon i förväg, då är jag inte mycket bättre själv.
Dags att inhandla lite snask inför ikväll. Jag väntar nämligen besök från en speciell person...
5 LÅTAR JAG HAR PÅ REPEAT I IPODEN JUST NU.
1. All I want is you - Barry Louis Polisar (omöjligt att inte bli glad av)
2. Tire swing - Kimya Watson (mysigaste)
3. Anyone else but you - The Moldy Peaches (fantastiskt fin kärleksduett)
4. Moondance - Michael Bublé (jag kan inte förklara med ord. Lyssna!)
5. Going to a town - Rufus Wainwright (superbra USA-kritik)
Mina fördomar om invandrartäta skolor trädde fram och jag har nu bearbetat dem och intalat mig själv att jag är dum i huvudet. De flesta av mina kollegor som varit ute i liknande förorter och jobbat säger att de stöter på värre homofober i de finare förorterna som Djursholm och Danderyd, generellt sett i alla fall. Så nu har jag istället börjat se fram emot att åka dit. Även om det visar sig vara en homofobisk stämning så är jag så pass säker i mig själv att jag vet att de inte kan knäcka mig. Men nu ska jag inte döma någon i förväg, då är jag inte mycket bättre själv.
Dags att inhandla lite snask inför ikväll. Jag väntar nämligen besök från en speciell person...
5 LÅTAR JAG HAR PÅ REPEAT I IPODEN JUST NU.
1. All I want is you - Barry Louis Polisar (omöjligt att inte bli glad av)
2. Tire swing - Kimya Watson (mysigaste)
3. Anyone else but you - The Moldy Peaches (fantastiskt fin kärleksduett)
4. Moondance - Michael Bublé (jag kan inte förklara med ord. Lyssna!)
5. Going to a town - Rufus Wainwright (superbra USA-kritik)
Insomnia absurdum
Idag när jag var i en skola i Upplands Väsby och jobbade så satt en av lärarna och småslumrade mot väggen under föreläsningen. Dessutom kom han och de andra två lärarna som var med för sent till lektionen. Idioter.
Spawn of evil
Idag var jag och tre kollegor (Ida, Linus, Frida) från RFSL ute i Tyresö och skolinformerade. När vi skulle följa med Frida ut och röka innan lunchen så var det en ettrig liten unge på ungefär en halvmeter som ställde sig och höll emot dörren för oss så att vi inte kunde komma ut! Frida i all sin chock klämde ur sig ett "Oj, vad stark du är!" och försökte förgäves öppna dörren. När vi andra sedan hjälpte till att trycka så fick ju ungjävlen ge sig.
Vad är det för fel på dagens barn och ungdomar? Hur vågar de bete sig så där mot främmande, äldre människor? Vi undslapp oss ett litet "kuk-unge" när vi promenerade över skolgården.
Och när vi skulle åka hem såg vi en annan unge på typ 11 bast som stod under en gångtunnel och smygrökte. Är inte det helt vridet? När jag tänker på att dessa ondskefulla små jävlar som uppenbarligen har lika ondskefulla föräldrar ska föreställa det här landets framtid... suck. Jag tror att om det finns en Gud så sitter han just nu uppe i sin paradisiska himmel och sliter sitt hår och skriker "BESVIKEN!!!!!".
Och jag förstår honom. Om jag vore Gud och hade skapat en hel värld på mindre än en vecka så skulle jag också bli lite kinkig om de varelser jag sedan skapat för att bo där tillbringade större delen av sin tid med att förpesta denna värld både för sig själv och för andra.
Förmodligen är det bara en tidsfråga innan Gud ger upp hoppet om oss och sticker långt långt bort och skapar en ny värld, en värld med mycket dummare invånare som är för ointelligenta för att förinta sig själva.
Go God!
Dagens lista:
5 SAKER JAG OGILLAR MED OUPPFOSTRADE BARN
1. De skriker.
2. De tror att de är ensamma i hela universum och inte behöver ta hänsyn till någon annan.
3. De är orsaken till att Teletubbies finns (fast det gäller väluppfostrade barn också).
4. De får en att tänka onda tankar såsom "Hm, var det så hemskt med tvångssterilisering egentligen?".
5. De får en att tappa tron på det goda i livet.
Vad är det för fel på dagens barn och ungdomar? Hur vågar de bete sig så där mot främmande, äldre människor? Vi undslapp oss ett litet "kuk-unge" när vi promenerade över skolgården.
Och när vi skulle åka hem såg vi en annan unge på typ 11 bast som stod under en gångtunnel och smygrökte. Är inte det helt vridet? När jag tänker på att dessa ondskefulla små jävlar som uppenbarligen har lika ondskefulla föräldrar ska föreställa det här landets framtid... suck. Jag tror att om det finns en Gud så sitter han just nu uppe i sin paradisiska himmel och sliter sitt hår och skriker "BESVIKEN!!!!!".
Och jag förstår honom. Om jag vore Gud och hade skapat en hel värld på mindre än en vecka så skulle jag också bli lite kinkig om de varelser jag sedan skapat för att bo där tillbringade större delen av sin tid med att förpesta denna värld både för sig själv och för andra.
Förmodligen är det bara en tidsfråga innan Gud ger upp hoppet om oss och sticker långt långt bort och skapar en ny värld, en värld med mycket dummare invånare som är för ointelligenta för att förinta sig själva.
Go God!
Dagens lista:
5 SAKER JAG OGILLAR MED OUPPFOSTRADE BARN
1. De skriker.
2. De tror att de är ensamma i hela universum och inte behöver ta hänsyn till någon annan.
3. De är orsaken till att Teletubbies finns (fast det gäller väluppfostrade barn också).
4. De får en att tänka onda tankar såsom "Hm, var det så hemskt med tvångssterilisering egentligen?".
5. De får en att tappa tron på det goda i livet.
Schlager, hepp hepp!
Jaha, då var den första delfinalen i årets Melodifestival avklarad. Låtkvalitén var (som vanligt) sisådär, den enda låten som fick mig att gå igång lite var coola Amy Diamonds "Thank you", som välförtjänt knep en finalplats. Den andra finalbiljetten fick ex-Vikingen Christer Sjögren (som jag hatar ganska intensivt) med "I love Europe", en dansbandsliknande låt som påminde väldigt mycket om "Blue Hawaii" på sina ställen.
De så kallade "schlagerexperterna" på gaysajten QX hade tippat en jumboplats för stackars Christer, men jag visste hela tiden att alla gamla Vikingarna-fans skulle kasta sig på luren och rösta på honom av rena nostalgiattacker. Efter att ha tippat fel så har nu "schlagerexperterna" istället förutspått en sistaplacering för "I love Europe" i finalen, men det är jag verkligen inte så säker på. Det är tre delfinaler kvar plus Andra chansen, så det finns hur många bajslåtar som helst kvar som svenska folket kan rösta vidare. Kampen om den ack så åtråvärda 10:e-platsen är alltså långt ifrån över.
Att supertråkiga Suzzie Tapper gick vidare till Andra chansen istället för Velvet är ett mysterium. Hennes ballad var kvällens sömnpiller/kisspaus. Den stod sig slätt i jämförelse med förra årets balladdrottningar Marie Lindberg, Sonja Aldén och Sarah Dawn Finer. Den blir chanslös i kampen om de sista finalplatserna.
Amy Diamond stod inte bara för den bästa låten, utan även för det proffsigaste och snyggaste shownumret. Helt sjukt att hon bara är 15 år och ändå kan leverera med sådan självsäkerhet och pondus inför flera miljoner tv-tittare samt ett fullsatt Scandinavium. Hon kommer inte att vinna finalen, men det här kan bli hennes definitiva genombrott hos den stora publiken.
Pausunderhållningen i år står 21-årige komikern Björn Gustafsson för. Han har blivit känd främst genom Parlamentet, och är en helt otrolig begåvning. Naturlig, smart, rolig och dessutom snygg! Hans pausnummer med temat "kärlek" var klockrent, vi vill se mer av honom!
Däremot kan de gärna ta bort Nour El-Refai som intervjuar artisterna bakom scenen efter deras framträdanden. Intervjuerna är cirka 10 sekunder långa och tillför absolut ingenting. Låt hellre Kristian Luuk (som är helt lysande) göra sina roliga voice-overs medan man följer artisten in bakom scenen. Eller byt ut Nour mot Björn, så vi får se mer av honom!
Nästa vecka tror jag att det slutar ungefär så här:
Till final:
Andreas Johnson & Carola
Ola
Till Andra chansen:
Sanna Nielsen
Rongedahl
Kanske kan dessa fyra möbleras om en aning, men det är de som kommer slåss om platserna på prispallen.
Jag kan faktiskt redan nu ge mig på en gissning angående vem som vinner hela skiten!
Det lär bli någon av följande som står som segrare i Globen:
Andreas Johnson & Carola
BWO
Charlotte Perrelli
Dagens lista:
5 HÖJDPUNKTER UNDER DELTÄVLINGEN I GÖTEBORG
1. Introt, där Luuk blev kidnappad av en bitter Lasse Berghagen och en ondskefull Arja Saijonmaa. Lysande.
2. Amy Diamonds uppträdande.
3. Björn Gustafssons kärlekstema.
4. Skärmen bakom Suzzie Tapper som visade storslagna ord ur låttexten. Vid ett tillfälle doldes några bokstäver i ordet "Mirakel" så att det såg ut som att det stod "Irak".
5. Kristian Luuk och Christer Sjögren i sumobrottningsmatch. Humor.
Så där, årets första schlagerblogg är skriven! Nu ska jag börja piffa till mig inför kvällens födelsedagsmiddag på Patricia med Kim. Ciao.
De så kallade "schlagerexperterna" på gaysajten QX hade tippat en jumboplats för stackars Christer, men jag visste hela tiden att alla gamla Vikingarna-fans skulle kasta sig på luren och rösta på honom av rena nostalgiattacker. Efter att ha tippat fel så har nu "schlagerexperterna" istället förutspått en sistaplacering för "I love Europe" i finalen, men det är jag verkligen inte så säker på. Det är tre delfinaler kvar plus Andra chansen, så det finns hur många bajslåtar som helst kvar som svenska folket kan rösta vidare. Kampen om den ack så åtråvärda 10:e-platsen är alltså långt ifrån över.
Att supertråkiga Suzzie Tapper gick vidare till Andra chansen istället för Velvet är ett mysterium. Hennes ballad var kvällens sömnpiller/kisspaus. Den stod sig slätt i jämförelse med förra årets balladdrottningar Marie Lindberg, Sonja Aldén och Sarah Dawn Finer. Den blir chanslös i kampen om de sista finalplatserna.
Amy Diamond stod inte bara för den bästa låten, utan även för det proffsigaste och snyggaste shownumret. Helt sjukt att hon bara är 15 år och ändå kan leverera med sådan självsäkerhet och pondus inför flera miljoner tv-tittare samt ett fullsatt Scandinavium. Hon kommer inte att vinna finalen, men det här kan bli hennes definitiva genombrott hos den stora publiken.
Pausunderhållningen i år står 21-årige komikern Björn Gustafsson för. Han har blivit känd främst genom Parlamentet, och är en helt otrolig begåvning. Naturlig, smart, rolig och dessutom snygg! Hans pausnummer med temat "kärlek" var klockrent, vi vill se mer av honom!
Däremot kan de gärna ta bort Nour El-Refai som intervjuar artisterna bakom scenen efter deras framträdanden. Intervjuerna är cirka 10 sekunder långa och tillför absolut ingenting. Låt hellre Kristian Luuk (som är helt lysande) göra sina roliga voice-overs medan man följer artisten in bakom scenen. Eller byt ut Nour mot Björn, så vi får se mer av honom!
Nästa vecka tror jag att det slutar ungefär så här:
Till final:
Andreas Johnson & Carola
Ola
Till Andra chansen:
Sanna Nielsen
Rongedahl
Kanske kan dessa fyra möbleras om en aning, men det är de som kommer slåss om platserna på prispallen.
Jag kan faktiskt redan nu ge mig på en gissning angående vem som vinner hela skiten!
Det lär bli någon av följande som står som segrare i Globen:
Andreas Johnson & Carola
BWO
Charlotte Perrelli
Dagens lista:
5 HÖJDPUNKTER UNDER DELTÄVLINGEN I GÖTEBORG
1. Introt, där Luuk blev kidnappad av en bitter Lasse Berghagen och en ondskefull Arja Saijonmaa. Lysande.
2. Amy Diamonds uppträdande.
3. Björn Gustafssons kärlekstema.
4. Skärmen bakom Suzzie Tapper som visade storslagna ord ur låttexten. Vid ett tillfälle doldes några bokstäver i ordet "Mirakel" så att det såg ut som att det stod "Irak".
5. Kristian Luuk och Christer Sjögren i sumobrottningsmatch. Humor.
Så där, årets första schlagerblogg är skriven! Nu ska jag börja piffa till mig inför kvällens födelsedagsmiddag på Patricia med Kim. Ciao.
Pastorn med pinnen i röven
Har just kollat på en debatt på tv om kristna och homosexualitet. Programledare var Elisabeth Ohlson-Wallin, känd fotograf som gjorde den uppmärksammade Ecce Homo-utställningen för några år sen. Medverkade gjorde Åke Green, pingstpastor, Sten Gunnar Hedin, pingströrelsen, domprosten Tuullikki Koivunen Bylund och teologen Lars Gårdfeldt.
Jag tittade mest för att få se Åke Green in action, för den mannen har jag verkligen inte kunnat begripa mig på sen han blev allmänt känd efter åtalet för hets mot folkgrupp. Och efter att ha sett och lyssnat på hans utlägg om homosexualitet så är jag inte ett smack klokare. Han är en såkallad bokstavskristen, vilket alltså innebär att han försöker leva exakt så som Bibeln bokstavligt förespråkar (=hjärntvättad). Detta är naturligtvis omöjligt i dagens samhälle, det går helt enkelt inte. Det handlar inte bara om levnadsregler gällande sexualitet och synd, utan enligt flera Bibelverser så ska kvinnor underordna sig män och tiga vid sammankomster om de inte fått tillstånd att tala och så vidare. När detta påpekas av programledaren så säger teologen Sten Gunnar Hedin att alla lösryckta Bibelcitat måste tolkas med hänsyn till det sammanhang i vilket det skrevs, och menar på att styckena om kvinnorna skrevs av Paulus under en tid då kvinnor inte ens blev myndiga, och det därför naturligtvis ser annorlunda ut idag. Då kontrade prästen Tuullikki Koivunen Bylund med att säga att när Paulus skrev att homosexualitet var en styggelse så fanns det heller inte några öppna homosexuella såsom det finns idag, och att dessa stycken därför inte kan ses annorlunda på än de om kvinnors underordning. Skitbra sagt.
Temat för debatten var "Hatar Gud sex?", och det vet jag inte riktigt om någon av debattörerna svarade på. Men Åke Green fick i alla fall förklara vad han menade med sitt berömda "cancersvulst"-utlägg, och förtydligade då att han menade att det var den homosexuella läggningen i sig, och inte de homosexuella människorna, som utgjorde cancersvulsten på samhällskroppen, och att vi borde kämpa för att utrota cancern alias homosexualiteten eftersom det ju är ett sådant enormt samhällsproblem. Heja Åke! Vi kan ju inte ha ett samhälle där folk går runt och älskar varandra till höger och vänster, hur skulle det se ut? Det känns skönt att veta att Åke Green finns där ute och slåss för att jag en dag ska bli kär i någon med en fitta. Go Green!
En annan bloggare sa det bäst: "Det är uppenbart att Åke Green drömmer tillbaka till en tid då den enda tillåtna kärleken var den till intoleransen."
Stackars Åke. Jag förstår honom faktiskt. Om jag hade en fet, kristen pinne upp i röven skulle jag också bli lite kinkig i blöjan.
5 SAKER JAG VILL GE ÅKE GREEN I PRESENT
1. En "Ecce Homo"-tapet. Han har ju blivit hjärntvättad en gång, det kanske funkar igen.
2. En egen vagn i Pride-paraden. Försök predika om cancersvulster därifrån!
3. Glidmedel, så att pinnen blir lättare att dra ut.
4. En gayporrfilm som han skulle tvingas att titta på á la "A clockwork orange".
5. En helkväll med Jonas Gardell. Ungefär som skärselden för Åke.
Jag tittade mest för att få se Åke Green in action, för den mannen har jag verkligen inte kunnat begripa mig på sen han blev allmänt känd efter åtalet för hets mot folkgrupp. Och efter att ha sett och lyssnat på hans utlägg om homosexualitet så är jag inte ett smack klokare. Han är en såkallad bokstavskristen, vilket alltså innebär att han försöker leva exakt så som Bibeln bokstavligt förespråkar (=hjärntvättad). Detta är naturligtvis omöjligt i dagens samhälle, det går helt enkelt inte. Det handlar inte bara om levnadsregler gällande sexualitet och synd, utan enligt flera Bibelverser så ska kvinnor underordna sig män och tiga vid sammankomster om de inte fått tillstånd att tala och så vidare. När detta påpekas av programledaren så säger teologen Sten Gunnar Hedin att alla lösryckta Bibelcitat måste tolkas med hänsyn till det sammanhang i vilket det skrevs, och menar på att styckena om kvinnorna skrevs av Paulus under en tid då kvinnor inte ens blev myndiga, och det därför naturligtvis ser annorlunda ut idag. Då kontrade prästen Tuullikki Koivunen Bylund med att säga att när Paulus skrev att homosexualitet var en styggelse så fanns det heller inte några öppna homosexuella såsom det finns idag, och att dessa stycken därför inte kan ses annorlunda på än de om kvinnors underordning. Skitbra sagt.
Temat för debatten var "Hatar Gud sex?", och det vet jag inte riktigt om någon av debattörerna svarade på. Men Åke Green fick i alla fall förklara vad han menade med sitt berömda "cancersvulst"-utlägg, och förtydligade då att han menade att det var den homosexuella läggningen i sig, och inte de homosexuella människorna, som utgjorde cancersvulsten på samhällskroppen, och att vi borde kämpa för att utrota cancern alias homosexualiteten eftersom det ju är ett sådant enormt samhällsproblem. Heja Åke! Vi kan ju inte ha ett samhälle där folk går runt och älskar varandra till höger och vänster, hur skulle det se ut? Det känns skönt att veta att Åke Green finns där ute och slåss för att jag en dag ska bli kär i någon med en fitta. Go Green!
En annan bloggare sa det bäst: "Det är uppenbart att Åke Green drömmer tillbaka till en tid då den enda tillåtna kärleken var den till intoleransen."
Stackars Åke. Jag förstår honom faktiskt. Om jag hade en fet, kristen pinne upp i röven skulle jag också bli lite kinkig i blöjan.
5 SAKER JAG VILL GE ÅKE GREEN I PRESENT
1. En "Ecce Homo"-tapet. Han har ju blivit hjärntvättad en gång, det kanske funkar igen.
2. En egen vagn i Pride-paraden. Försök predika om cancersvulster därifrån!
3. Glidmedel, så att pinnen blir lättare att dra ut.
4. En gayporrfilm som han skulle tvingas att titta på á la "A clockwork orange".
5. En helkväll med Jonas Gardell. Ungefär som skärselden för Åke.
Michael, you give me fever
Jag har tillbringat större delen av denna måndag med att lyssna på Michael Bublé, som är en fantastisk artist från Kanada. Han tolkar oftast gamla Ratpack-klassiker och diverse jazzmusik, men har även skrivit en del egna låtar.
De låtar som jag lyssnat sönder mest idag är två rediga klassiker, nämligen "Fever" och "Moondance". Jag kan inte sluta förundras över denna mans enormt varma, trygga, säkra röst som bara sköljer över en som en varm våg av kärlek. Helt fantastisk.
Dagens lista:
5 KLOCKRENA LÅTAR MED MICHAEL BUBLÉ
1. Fever (sexy sexy)
2. Moondance (tack Van Morrison för att du gjorde detta möjligt)
3. Save the last dance for me (Sam Cooks klassiker i en svängig version)
4. Home (hans stora hit, som ju är väldigt vacker.)
5. Feeling good (maffig, mäktig, enorm, bäst)
De låtar som jag lyssnat sönder mest idag är två rediga klassiker, nämligen "Fever" och "Moondance". Jag kan inte sluta förundras över denna mans enormt varma, trygga, säkra röst som bara sköljer över en som en varm våg av kärlek. Helt fantastisk.
Dagens lista:
5 KLOCKRENA LÅTAR MED MICHAEL BUBLÉ
1. Fever (sexy sexy)
2. Moondance (tack Van Morrison för att du gjorde detta möjligt)
3. Save the last dance for me (Sam Cooks klassiker i en svängig version)
4. Home (hans stora hit, som ju är väldigt vacker.)
5. Feeling good (maffig, mäktig, enorm, bäst)
Singing bee
Singing bee är ju ganska trevligt. Om man bortser från de många reklampauserna, Hanna Hedlunds tönteri som programledare och de överflödiga dansarna så har man ganska roligt. De flesta deltagarna sjunger sämre än de värsta Idol-aspiranterna, men det är också lite av idén med programmet. Man behöver inte kunna sjunga bra så länge man kan texten på låten. Personligen lider jag lite av att titta (eller snarare lyssna), men jag har ändå sett några hela program och förbluffats över hur totalt talanglösa vissa människor är när det gäller musik. De är å andra sidan säkerligen asgrymma på något annat, men who cares när de står där på bästa sändningstid och gör sitt bästa för att fördärva ens arma hörselorgan? Skräckblandad förtjusning med betoning på skräck beskriver ganska bra hur jag känner när jag ser på programmet.
Men är det bara jag som undrar varför alla de manliga deltagarna i Singing bee är gay? Finns det inga homosexuella män där ute som faktiskt kan hålla en ton? I så fall är ju Peter Jöback verkligen att gratulera, som verkar vara en av få bögar som undgått mistlursförbannelsen.
Men är det bara jag som undrar varför alla de manliga deltagarna i Singing bee är gay? Finns det inga homosexuella män där ute som faktiskt kan hålla en ton? I så fall är ju Peter Jöback verkligen att gratulera, som verkar vara en av få bögar som undgått mistlursförbannelsen.
