Sex and the city 2
Igår såg jag den nya "Sex and the city"-filmen. Jag var lite rädd att jag inte skulle gilla den, för jag hade läst några dassiga recensioner innan. Men jag blev positivt överraskad!
Den nådde inte riktigt upp till sin föregångare och första timmen var lite för seg, men sen kom den igång och alla mina farhågor var som bortblåsta.
Filmen utspelar sig två år efter den förra, och Carrie och Mr Big är lyckligt gifta och har bestämt sig för att INTE skaffa barn. Det tidigare så omaka paret Stanford och Anthony gifter sig, och bröllopet är precis så bögklyschigt som man kan föreställa sig. Charlotte är kämpande tvåbarnsmor med en BH-lös barnflicka. Miranda har en sexistisk chef och Samantha slåss envetet mot klimakteriet med hjälp av en uppsjö hormoner i form av tabletter, mat och oljor. Ett plötsligt erbjudande om en veckas EXTREM lyx i arabparadiset Abu Dhabi innebär en välbehövlig paus för våra fyra hjältinnor, och iväg bär det.
"SATC 2" är i mina ögon Kristin Davis film. Hennes tolkning av Charlottes familjevåndor är top notch skådespeleri och hon har dessutom fantastisk komisk timing (fast det är alla fyra begåvade med).
Miranda blir här tyvärr reducerad till någon slags komisk bifigur. Hon är min personliga favorit, så det kändes lite trist. Men rolig är hon likväl. Kim Cattrall gör ingen besviken som sexmonstret Samantha, som nu uppnått den aktningsvärda åldern 52.
Och Sarah Jessica Parker är nog den som är blekast. Glöden från förra filmen är borta, och det känns som att hon jobbar på rutin.
Men manuset är kvickt och välskrivet, kläderna out-standing som vanligt och alla biroller är väldigt välspelade. Och jag som är lite svag för män från Mellanöstern fick dessutom mycket ögongodis!
Roligast var nästan en sorts "Baywatch"-hommage i irländsk tappning. Jag och Regis höll på att kissa på oss.
Är man "SATC"-fan ska man absolut se filmen. Jag vill redan se den igen.
Den nådde inte riktigt upp till sin föregångare och första timmen var lite för seg, men sen kom den igång och alla mina farhågor var som bortblåsta.
Filmen utspelar sig två år efter den förra, och Carrie och Mr Big är lyckligt gifta och har bestämt sig för att INTE skaffa barn. Det tidigare så omaka paret Stanford och Anthony gifter sig, och bröllopet är precis så bögklyschigt som man kan föreställa sig. Charlotte är kämpande tvåbarnsmor med en BH-lös barnflicka. Miranda har en sexistisk chef och Samantha slåss envetet mot klimakteriet med hjälp av en uppsjö hormoner i form av tabletter, mat och oljor. Ett plötsligt erbjudande om en veckas EXTREM lyx i arabparadiset Abu Dhabi innebär en välbehövlig paus för våra fyra hjältinnor, och iväg bär det.
"SATC 2" är i mina ögon Kristin Davis film. Hennes tolkning av Charlottes familjevåndor är top notch skådespeleri och hon har dessutom fantastisk komisk timing (fast det är alla fyra begåvade med).
Miranda blir här tyvärr reducerad till någon slags komisk bifigur. Hon är min personliga favorit, så det kändes lite trist. Men rolig är hon likväl. Kim Cattrall gör ingen besviken som sexmonstret Samantha, som nu uppnått den aktningsvärda åldern 52.
Och Sarah Jessica Parker är nog den som är blekast. Glöden från förra filmen är borta, och det känns som att hon jobbar på rutin.
Men manuset är kvickt och välskrivet, kläderna out-standing som vanligt och alla biroller är väldigt välspelade. Och jag som är lite svag för män från Mellanöstern fick dessutom mycket ögongodis!
Roligast var nästan en sorts "Baywatch"-hommage i irländsk tappning. Jag och Regis höll på att kissa på oss.
Är man "SATC"-fan ska man absolut se filmen. Jag vill redan se den igen.
Kommentarer
Trackback
