Besviken!
Alltså, nu gjorde jag alldeles nyss en sökning efter min egen blogg på blogg.se, och den hittades inte! Vad är detta? Finns jag inte? Jag är upprörd. Jag vill ju synas i toppskiktet av den där "Mest aktiva"-listan varje dag, men hur fasen ska det gå till när domänen själv inte ens kan htta min blogg? Ingen bra början på ett planerat världsherravälde.
5 SAKER SOM FÖRSVÅRAR BLOGGVÄRLDSHERRAVÄLDE
1. Att bloggdomänen inte vet att ens blogg finns.
2. Att ingen läser ens blogg.
3. Att jag tröttnar på min blogg.
4. Att jag skriver en dålig blogg.
5. Att de flesta bloggläsare verkar vara mer intresserade av en fjortismodells betraktelser än av mina underfundiga texter.
Profil
Min största mardröm är att ingen nånsin kommer att läsa den här bloggen, för en av de största anledningarna till att jag har startat den är ju att stilla mitt uppmärksamhetsbehov! Så läs mig nu, för bövelen.
En extra lista:
5 HÄRLIGA GOTLÄNDSKA FRASER
1. Va pejlar ticku da? (Vad är klockan?)
2. Kytvarpe me mjölkrusku (Hamburgare med milkshake)
3. Putt i lummo (stoppa i fickan)
4. Kytklonsar me pierstamp (köttbullar med potatismos)
5. Naaaaa-aj! (Nämen!)
Oversleep
Suck, jag hatar att sova för länge! Det borde finnas någon slags sovspärr i kroppen som gör det omöjligt att sova mer när man väl har fått sina nödvändiga 7 eller 8 timmar.
Om jag bodde i Stockholms innerstad så skulle det förmodligen vara lättare att pallra sig upp i skaplig tid på helgerna, för där är det sällan tyst runt omkring en. Här på Gotland hör man oftast inte så mycket som ett pip, åtminstone inte om man inte bor på gatuplanet. Så här är det fritt fram att slumra fram till lunch, vilket jag gjorde idag. Med viss ångest som följd. Jag har våra stökiga grannar att tacka för väckningen. De för ett jävla liv, rent ut sagt. Men så har de typ femtielva ungar också, alla i spridda åldrar och alla lika ouppfostrade och skräniga.
Jag bor i Farsta. Det är en relativt lugn förort, men mitt hus ligger precis vid en genomfartsled och därför är trafiken mer eller mindre hög där dygnet runt. Så om jag vill ha hjälp med att komma upp nån morgon så öppnar jag bara fönstret lite innan jag lägger mig kvällen innan, så vaknar jag garanterat nästa dag av en ilsken morgontrafikant som ligger på signalhornet.
Dagens lista:
5 LJUD JAG HATAR ATT BLI VÄCKT AV
1. Grannen som borrar/bankar i väggarna
2. Hårfön
3. Dammsugare
4. Iskna väckarklockor
5. Dörrklockan
Sightseeing light
För att fira att Regina tog körkort i tisdags så gav vi oss idag ut på en biltur för att utforska nordöstra delen av Gotland. Eftersom ingen av oss är superintresserade av gotländsk lantbygd förutom när det gäller att driva med den så satte vi en väldigt sarkastisk ton på hela resan.
Första anhalt blev Bäl (ja, det är ett riktigt ortsnamn) kyrka, en ganska liten kyrka som stod ensam och övergiven i väntan på julaftonens (förmodat) välbesökta julotta. Vi gick ett varv runt "körku", fick lite Bäl-lort på byxorna och skorna och tog sedan en dokumenterande bild på oss själva stående vid en Bäl-vägskylt. Som bevis liksom, för vem skulle annars tro en om man sa att man varit i Bäl?
I Bäl fanns, enligt en skylt, även ett tjusigt litet träsk att beskåda om man följde en slingrig och lerig liten väg in i skogen. Det lät ju för bra för att missa för oss entusiastiska turister, så vi började köra längs med lervägen.
När vi kört i några minuter såg vi ännu inget slut på den till synes oändliga vägen och gav upp. Istället stannade vi vid ett änge. Vid ängets "entré" fanns en skylt med texten: "Välkommen till ett gotländskt änge!", och längre ner på skylten stod det även till vår stora förtjusning och förvåning: "Älska i änget varsamt". Skylten dokumenterades självklart av båda våra kameror. Det var först långt efter vi kommit hem igen som vi insåg att i:et på skylten var ditmålat i efterhand av nån mupp.
Sedan bar det vidare mot Slite, en av de större tätorterna på ön. Där tänkte vi hitta ett inhemskt litet fik att sitta och betrakta lantsortsborna på. Men på vägen dit blev vi distraherande av en skylt med texten "Tjelvars grav". Sagt och gjort så svängde vi av mot den historiska gravplatsen. Tjelvar var, ifall du inte vet det, mannen som kom med elden till Gotland och stoppade ön från att sjunka ner i havet.
Efter en ganska lång stund kom vi fram till skeppssättningen som symboliserar graven. Efter en crazy photo session som av många säkert skulle kunna kallas gravskändning gav vi oss iväg igen.
Slite är en läskig liten ort. Alla människor där är över 60 och ser allmänt onda ut. Alla kastade onda blickar på oss när vi handlade frukt på Ica.
Dessvärre hittade vi inget inhemskt fik, bara en sunkig pizzeria med en motorcykelmodell i (?), så vi köpte kaffe och kanelbulle på Pressbyrån istället och fikade i bilen.
Vår sista anhalt innan vi tröttnade och åkte tillbaka till stan var Åminne strand, en fin sandstrand som på somrarna är mycket välbesökt. Nu var den dock folktom förstås, och vi utnyttjade videofunktionen på min kamera och spelade in en fejkdokumentär om Pruttön.
Turistandet avslutades med ytterligare en fika inne i Visby innerstad. Sedan skildes vi åt för att äta middag innan vi senare på kvällen åter sammanstrålade hemma hos mina föräldrar för att spela Singstar. Jag vann.
Åh sicken härlig dag! Med rätt sällskap kan den gotländska landsbygden faktiskt te sig riktigt underhållande. Det har jag en massa bilder (och en filmsnutt) i min kamera som visar klart och tydligt. Så nu har vi bestämt oss för att göra liknande utflykter till andra delar av ön så fort vi får tillfälle. Det finns många kyrkor, träsk och lantsortsbor kvar att driva med.
Klockan börjar ju bli riktigt mycket nu faktiskt. Det här bloggandet är verkligen tidskrävande. Vad har jag gett mig in på? Kommer jag att orka? Spänningen stiger. Helt olidligt. Hur ska detta sluta? Jag vet icke. Vad jag däremot vet är att jag är bajstrött och därmed tänker gå och nanna kudden nu.
Snart är det julafton. Jag är grymt nöjd med julklapparna jag köpt i år. Hoppas de går hem hos mottagarna också.
Dagens lista:
5 GRYMMA JULLÅTAR
1. Jingle bells - Frank Sinatra
2. White Christmas - Bing Crosby
3. The first noel - Nat King Cole
4. Papa Santa Claus - Bing Crosby
5. Santa Clause is coming to town - Frank Sinatra
This is Bobby, signing off.
Night.
Introducing....
Ah, en sprillans ny blogg! Jag känner mig märkligt peppad och motiverad! Jag har tidigare gjort några tama försök till seriöst bloggande, men när det gick upp för mig att det krävdes självdiciplin och sånt för att hålla bloggen aktuell och intressant så blev jag lite modfälld, eftersom självdiciplin och sånt inte riktigt är min grej.
Men nu känns det plötsligt helt annorlunda! Jag vet inte varför, och helt ärligt så ger jag blanka fan i det. Bloggvärlden, here I come!
Tillåt mig presentera mig lite. Jag har ett namn, men kallas Bobby.
Jag bor i stora stygga Stockholm men är född på lilla rara Gotland där jag bodde tills jag var nitton år.
Jag är 24 år men har redan 40-årskris.
Jobbar gör jag minsann, på fashionabla McDonald's mitt inne i citysmeten, men föredrar mitt extrajobb på RFSL (Riksförbundet för homo- bi och transpersoners rättigheter).
Jag är singel, men inte frivilligt.
I brist på pojkvän ägnar jag all min lediga tid åt trevliga vänner samt att samla på mig filmer och tv-serier på dvd.
Eftersom jag avgudar teman och listor så kommer denna bloggs tema att vara "gotländska iakttagelser i storstaden" och varje inlägg kommer att innehålla MINST en lista av något slag, Några undantag från temat kommer naturligtvis att förekomma, eftersom det ju faktiskt finns begränsat med saker för en stackars gotlänning att iaktta i en storstad. Nåväl...
Dagens lista:
5 FÖRDELAR MED EN BLOGG
1. Ego-boost (I love me)
2. Hjärngympa (av nåt slag)
3. Tidsfördriv (på gott och ont)
4. Terapeutiskt (vem vill ha en analfixerad shrink med Freudkomplex anyway?)
5. Utlopp för min listlusta (jag har redan en massa på lager!)
Väl mött där ute.
Toodles.
B.
