Ge ditt barn 100 möjligheter istället för 2

På min genusivriga inråan har vi köpt in 2 ex av boken "Ge ditt barn 100 möjligheter istället för 2" till butiken.

Jag blev överlycklig när den kom. Jag blev mindre lycklig över att butikspriset hamnade på nätta 399 kronor.

Men skit samma! Det är en fantastisk bok! Den handlar kort och gott om hur vi kan undvika att könskoda våra barn och istället utöka deras chanser till individualitet och bredare sociala erfarenheter och förmågor.



För det är faktiskt så, för er som inte hajat det, att samhällets ivriga könsuppdelning faktiskt begränsar och hämmar barnens utveckling. ALLT är ju för fan könskodat i barnens värld! Kläder, leksaker, kompisar, relationer, språkbruk, lekar.

Idag slog jag in en bok åt en kund som skulle ge bort den i julklapp, en dam i 60-årsåldern. Hon pekade själv ut ett omslagspapper som hon ville ha, ett svart med röda prickar. Eftersom hon verkade angelägen om att själv styralite över paketets utseende så frågade jag om hon önskade någon speciell färg på snöret.
"Ja, ta svart!", sa hon. "Det är en kille som ska få det".

Det SKÄR i mig varje gång någon säger sådana saker. Jaha, så det är en kille som ska få boken. Ja, då måste det ju vara svart snöre. Om jag hade satt rött eller grönt snöre runt så hade ju paketet kanske sett ut att vara till en tjej. Eller...? Och det skulle ju vara hemskt, för att... Eh... Hm. Varför skulle det vara hemskt?

För några veckor sedan jobbade jag i en av de andra butikerna och skulle slå in en bok om whisky åt en kvinna i 30-årsåldern. Det skulle inte vara en julklapp utan en födelsedagspresent, så jag fick gå och hämta ett mer neutralt papper. Jag valde ett sånt där fint, lätt räfflat lite hårdare papper i en snygg, mörkt cerise-rosa färg. Mest för att det stod närmast utav alla icke-juliga papper. Kunden ser pappret och säger:

"Eh.. Det är en man som ska ha boken."

Jag är på dåligt humör för klockan är 10 minuter över stängningstid, så jag säger bara sammanbitet:

"Äsch, det här funkar till alla!" och slår tjurigt in paketet och sätter svart snöre om.
Innan hon går säger kvinnan med en urskuldande min:

"Det blev ett jättefint paket, verkligen."

Mm, JUST DET! Det blev fint trots att jag använde fjolligt tjejbögpapper till Pappa Puffs tuffa, manliga whiskybok.

Vad är det för fel på folk? Hur fungerar folks hjärnor? Tycker Pappa Puff sämre om whisky-boken för att den var inslagen i cerise-rosa papper? Kanske släktingarna tror att han är lite fjollig om han får ett rosa paket? VAD ÄR GREJEN!?!?!?!?!

Och det här omslagspappret var inte ens "tjejigt" rosa. For the record.

Hur som helst. LÄS den här boken. Beställ den på nätet så är den billigare, men LÄS den för den är så jävla bäst.
Den borde vara obligatorisk på alla pedagog-utbildningar. Och den borde vara obligatorisk för ALLA som ska ha barn, den borde delas ut gratis på BB! Hör du det, Reinfeldt?

Tills det blir verklighet kan ni beställa den här. 244 pix. Det är den verkligen värd.

Det finns ett motstånd mot genuspedagogik, vilket jag inte förstår. Barnen förlorar ju ingenting på att bli uppfostrade på ett mindre könskodat sätt? De får bara FLER möjligheter. Det handlar inte om att göra alla exakt likadana, som folk verkar tro. Det handlar om att få förhålla sig fritt till sitt kön utan att ha en massa onödiga stereotyper som för de flesta barn är pissjobbiga och destruktiva att leva upp till.

Vad i helvete spelar det för roll vad man har för färg på presentpappret?


Kommentarer

Kommentera för bövelen:

Här kan du ju skriva ditt namn. Eller nån annans, I don't care
För er som är lata men trogna läsare

Din e-post please. Om du törs!

Jag vill också läsa bloggar:

Din alldeles egna lilla kommentar:

Trackback
RSS 2.0