Sightseeing light
Vad sägs om en uppdatering av min fantastiskt spännande dag? Okay!
För att fira att Regina tog körkort i tisdags så gav vi oss idag ut på en biltur för att utforska nordöstra delen av Gotland. Eftersom ingen av oss är superintresserade av gotländsk lantbygd förutom när det gäller att driva med den så satte vi en väldigt sarkastisk ton på hela resan.
Första anhalt blev Bäl (ja, det är ett riktigt ortsnamn) kyrka, en ganska liten kyrka som stod ensam och övergiven i väntan på julaftonens (förmodat) välbesökta julotta. Vi gick ett varv runt "körku", fick lite Bäl-lort på byxorna och skorna och tog sedan en dokumenterande bild på oss själva stående vid en Bäl-vägskylt. Som bevis liksom, för vem skulle annars tro en om man sa att man varit i Bäl?
I Bäl fanns, enligt en skylt, även ett tjusigt litet träsk att beskåda om man följde en slingrig och lerig liten väg in i skogen. Det lät ju för bra för att missa för oss entusiastiska turister, så vi började köra längs med lervägen.
När vi kört i några minuter såg vi ännu inget slut på den till synes oändliga vägen och gav upp. Istället stannade vi vid ett änge. Vid ängets "entré" fanns en skylt med texten: "Välkommen till ett gotländskt änge!", och längre ner på skylten stod det även till vår stora förtjusning och förvåning: "Älska i änget varsamt". Skylten dokumenterades självklart av båda våra kameror. Det var först långt efter vi kommit hem igen som vi insåg att i:et på skylten var ditmålat i efterhand av nån mupp.
Sedan bar det vidare mot Slite, en av de större tätorterna på ön. Där tänkte vi hitta ett inhemskt litet fik att sitta och betrakta lantsortsborna på. Men på vägen dit blev vi distraherande av en skylt med texten "Tjelvars grav". Sagt och gjort så svängde vi av mot den historiska gravplatsen. Tjelvar var, ifall du inte vet det, mannen som kom med elden till Gotland och stoppade ön från att sjunka ner i havet.
Efter en ganska lång stund kom vi fram till skeppssättningen som symboliserar graven. Efter en crazy photo session som av många säkert skulle kunna kallas gravskändning gav vi oss iväg igen.
Slite är en läskig liten ort. Alla människor där är över 60 och ser allmänt onda ut. Alla kastade onda blickar på oss när vi handlade frukt på Ica.
Dessvärre hittade vi inget inhemskt fik, bara en sunkig pizzeria med en motorcykelmodell i (?), så vi köpte kaffe och kanelbulle på Pressbyrån istället och fikade i bilen.
Vår sista anhalt innan vi tröttnade och åkte tillbaka till stan var Åminne strand, en fin sandstrand som på somrarna är mycket välbesökt. Nu var den dock folktom förstås, och vi utnyttjade videofunktionen på min kamera och spelade in en fejkdokumentär om Pruttön.
Turistandet avslutades med ytterligare en fika inne i Visby innerstad. Sedan skildes vi åt för att äta middag innan vi senare på kvällen åter sammanstrålade hemma hos mina föräldrar för att spela Singstar. Jag vann.
Åh sicken härlig dag! Med rätt sällskap kan den gotländska landsbygden faktiskt te sig riktigt underhållande. Det har jag en massa bilder (och en filmsnutt) i min kamera som visar klart och tydligt. Så nu har vi bestämt oss för att göra liknande utflykter till andra delar av ön så fort vi får tillfälle. Det finns många kyrkor, träsk och lantsortsbor kvar att driva med.
Klockan börjar ju bli riktigt mycket nu faktiskt. Det här bloggandet är verkligen tidskrävande. Vad har jag gett mig in på? Kommer jag att orka? Spänningen stiger. Helt olidligt. Hur ska detta sluta? Jag vet icke. Vad jag däremot vet är att jag är bajstrött och därmed tänker gå och nanna kudden nu.
Snart är det julafton. Jag är grymt nöjd med julklapparna jag köpt i år. Hoppas de går hem hos mottagarna också.
Dagens lista:
5 GRYMMA JULLÅTAR
1. Jingle bells - Frank Sinatra
2. White Christmas - Bing Crosby
3. The first noel - Nat King Cole
4. Papa Santa Claus - Bing Crosby
5. Santa Clause is coming to town - Frank Sinatra
This is Bobby, signing off.
Night.
För att fira att Regina tog körkort i tisdags så gav vi oss idag ut på en biltur för att utforska nordöstra delen av Gotland. Eftersom ingen av oss är superintresserade av gotländsk lantbygd förutom när det gäller att driva med den så satte vi en väldigt sarkastisk ton på hela resan.
Första anhalt blev Bäl (ja, det är ett riktigt ortsnamn) kyrka, en ganska liten kyrka som stod ensam och övergiven i väntan på julaftonens (förmodat) välbesökta julotta. Vi gick ett varv runt "körku", fick lite Bäl-lort på byxorna och skorna och tog sedan en dokumenterande bild på oss själva stående vid en Bäl-vägskylt. Som bevis liksom, för vem skulle annars tro en om man sa att man varit i Bäl?
I Bäl fanns, enligt en skylt, även ett tjusigt litet träsk att beskåda om man följde en slingrig och lerig liten väg in i skogen. Det lät ju för bra för att missa för oss entusiastiska turister, så vi började köra längs med lervägen.
När vi kört i några minuter såg vi ännu inget slut på den till synes oändliga vägen och gav upp. Istället stannade vi vid ett änge. Vid ängets "entré" fanns en skylt med texten: "Välkommen till ett gotländskt änge!", och längre ner på skylten stod det även till vår stora förtjusning och förvåning: "Älska i änget varsamt". Skylten dokumenterades självklart av båda våra kameror. Det var först långt efter vi kommit hem igen som vi insåg att i:et på skylten var ditmålat i efterhand av nån mupp.
Sedan bar det vidare mot Slite, en av de större tätorterna på ön. Där tänkte vi hitta ett inhemskt litet fik att sitta och betrakta lantsortsborna på. Men på vägen dit blev vi distraherande av en skylt med texten "Tjelvars grav". Sagt och gjort så svängde vi av mot den historiska gravplatsen. Tjelvar var, ifall du inte vet det, mannen som kom med elden till Gotland och stoppade ön från att sjunka ner i havet.
Efter en ganska lång stund kom vi fram till skeppssättningen som symboliserar graven. Efter en crazy photo session som av många säkert skulle kunna kallas gravskändning gav vi oss iväg igen.
Slite är en läskig liten ort. Alla människor där är över 60 och ser allmänt onda ut. Alla kastade onda blickar på oss när vi handlade frukt på Ica.
Dessvärre hittade vi inget inhemskt fik, bara en sunkig pizzeria med en motorcykelmodell i (?), så vi köpte kaffe och kanelbulle på Pressbyrån istället och fikade i bilen.
Vår sista anhalt innan vi tröttnade och åkte tillbaka till stan var Åminne strand, en fin sandstrand som på somrarna är mycket välbesökt. Nu var den dock folktom förstås, och vi utnyttjade videofunktionen på min kamera och spelade in en fejkdokumentär om Pruttön.
Turistandet avslutades med ytterligare en fika inne i Visby innerstad. Sedan skildes vi åt för att äta middag innan vi senare på kvällen åter sammanstrålade hemma hos mina föräldrar för att spela Singstar. Jag vann.
Åh sicken härlig dag! Med rätt sällskap kan den gotländska landsbygden faktiskt te sig riktigt underhållande. Det har jag en massa bilder (och en filmsnutt) i min kamera som visar klart och tydligt. Så nu har vi bestämt oss för att göra liknande utflykter till andra delar av ön så fort vi får tillfälle. Det finns många kyrkor, träsk och lantsortsbor kvar att driva med.
Klockan börjar ju bli riktigt mycket nu faktiskt. Det här bloggandet är verkligen tidskrävande. Vad har jag gett mig in på? Kommer jag att orka? Spänningen stiger. Helt olidligt. Hur ska detta sluta? Jag vet icke. Vad jag däremot vet är att jag är bajstrött och därmed tänker gå och nanna kudden nu.
Snart är det julafton. Jag är grymt nöjd med julklapparna jag köpt i år. Hoppas de går hem hos mottagarna också.
Dagens lista:
5 GRYMMA JULLÅTAR
1. Jingle bells - Frank Sinatra
2. White Christmas - Bing Crosby
3. The first noel - Nat King Cole
4. Papa Santa Claus - Bing Crosby
5. Santa Clause is coming to town - Frank Sinatra
This is Bobby, signing off.
Night.
Kommentarer
Trackback
