Vårskrik
I veckan kom våren till Stockholm och många andra delar av landet.
Och med den började även separationsångesten växa sig starkare i Sot.
Fredagen ägnades åt Pride-rep mellan 9-12. Sedan vart det plötsligt påsklov. Och alla skulle skingras för en och en halv vecka. När denna tanke hade slagit rot i våra huvuden så drabbades vi av en kollektiv vilja att umgås. Så vi gick och åt lunch på McDonald's. När alla var mätta och belåtna bestämde vi oss för att en liten glasspicknick skulle passa utmärkt i det vackra vädret. Så med varsin glass satt vi i ett litet skogskrön och njöt av solen i drygt en och en halv timme.
Det var en ganska perfekt dag. Jag tror att alla som var med kände detsamma. När vi till slut bestämde oss för att röra på oss så drabbades vi återigen av en kollektiv känsla - ovilja att skiljas åt. Så planer gjordes för kvällen; alla skulle samlas hos mig för att käka middag och spela sällskapsspel.
Vi invigde min balkong genom att sitta ute på den och äta. Resten av kvällen ägnades åt "Så ska det låta" och ordförklaringsspelet "Alias". 8 klasskamrater blev vi runt bordet, och vi hade en toppenkväll som inte blev alltför sen heller. När alla åkte hem så kändes det som att alla var nöjda med dagen. Ändå gjorde vi lösa planer att ses även på lördagen.
Idag (lördag) hade jag fått gratis biljetter till "Monsterkabinettet" på Stadsteatern till mig, Love och Helena. Det var en fantastisk föreställning. Innan gick vi och köpte glass i Gamla stan och promenerade längs Skeppsbron i solen.
Efteråt mötte vi upp Sara Berguv och senare även Ida Eda och picknickade vid kajkanten vid Munkbroleden. Förutom att jag fick jordfläckar från marken på min jeansjacka (som gjorde 2009-debut idag) och oväsen från ett gäng Harleys så var allt så lovely som det kan bli på en vårpremiär.
Imorgon bär det av till Gotland. Nu kan det bli mer bloggande igen när jag är ledig! Jag hoppas att vädret håller i sig även på ön. Värmen kvittar, men det är såååååå skönt att se solen igen efter alla månader av grå himmel!
Eda sa att efter lovet så är det bara sex veckor kvar i skolan.
DET är ångest.
Jag dämpar den med härliga bilder från fredag/lördag.
Och med den började även separationsångesten växa sig starkare i Sot.
Fredagen ägnades åt Pride-rep mellan 9-12. Sedan vart det plötsligt påsklov. Och alla skulle skingras för en och en halv vecka. När denna tanke hade slagit rot i våra huvuden så drabbades vi av en kollektiv vilja att umgås. Så vi gick och åt lunch på McDonald's. När alla var mätta och belåtna bestämde vi oss för att en liten glasspicknick skulle passa utmärkt i det vackra vädret. Så med varsin glass satt vi i ett litet skogskrön och njöt av solen i drygt en och en halv timme.
Det var en ganska perfekt dag. Jag tror att alla som var med kände detsamma. När vi till slut bestämde oss för att röra på oss så drabbades vi återigen av en kollektiv känsla - ovilja att skiljas åt. Så planer gjordes för kvällen; alla skulle samlas hos mig för att käka middag och spela sällskapsspel.
Vi invigde min balkong genom att sitta ute på den och äta. Resten av kvällen ägnades åt "Så ska det låta" och ordförklaringsspelet "Alias". 8 klasskamrater blev vi runt bordet, och vi hade en toppenkväll som inte blev alltför sen heller. När alla åkte hem så kändes det som att alla var nöjda med dagen. Ändå gjorde vi lösa planer att ses även på lördagen.
Idag (lördag) hade jag fått gratis biljetter till "Monsterkabinettet" på Stadsteatern till mig, Love och Helena. Det var en fantastisk föreställning. Innan gick vi och köpte glass i Gamla stan och promenerade längs Skeppsbron i solen.
Efteråt mötte vi upp Sara Berguv och senare även Ida Eda och picknickade vid kajkanten vid Munkbroleden. Förutom att jag fick jordfläckar från marken på min jeansjacka (som gjorde 2009-debut idag) och oväsen från ett gäng Harleys så var allt så lovely som det kan bli på en vårpremiär.
Imorgon bär det av till Gotland. Nu kan det bli mer bloggande igen när jag är ledig! Jag hoppas att vädret håller i sig även på ön. Värmen kvittar, men det är såååååå skönt att se solen igen efter alla månader av grå himmel!
Eda sa att efter lovet så är det bara sex veckor kvar i skolan.
DET är ångest.
Jag dämpar den med härliga bilder från fredag/lördag.
Kommentarer
Trackback
