bobbyville

Det känns redan som om det har gått väldigt lång tid sedan allt det hemska i helgen hände. Men det har bara gått fem dagar. Livet börjar dock gå vidare här på skolan, de som har det svårast är förstås Konsteleverna som kände Pym bäst. Men även de har börjat le och skratta igen, precis som vi andra.
Jag har sovit väldigt dåligt sedan helgen och fick ett migränanfall (eller vad fan det nu är) på tisdagen, förmodligen som resultat av sömnbristen, stressen och sorgen.

Nu blickar vi framåt. Arbetet med vår slutföreställning har fortsatt under veckan, och det har varit skönt att få komma igång och jobba. Några låtar är utvalda, några håller på att skrivas, och vi repar scener hela tiden. Det kommer bli en kanonföreställning.

Vår strategi för att gå vidare ur den här krisen är helt enkelt att skapa saker att se fram emot. Till exempel:

Slutföreställningen
Härliga Svensson-fredagskvällar med "Let's Dance".
Födelsedag med tillhörande barnkalas.
Bror Stors 30-årsfest.
Melodifestivalen varje lördag i 6 veckor :D
Sportlov
Påsklov
Guldbaggegalan
Oscarsgalan
Auditions för eventuella framtida jobb
Egna projekt
Klassresa


Små steg framåt. That's the way.