bobbyville

Min nya idol är Cesar Millan, "the dog whisperer". För en blivande hundägare som jag är det oerhört lärorikt att se Cesar i arbete. Det finns inte en enda hund som han inte rår på. Och han får det att se så sjukt enkelt ut!

Med "blivande hundägare" menade jag inte att jag planerar att skaffa hund nu, men någon gång inom en snar framtid så kommer jag att göra det.

Cesar, I love you!

Jag fick just veta att "spam" (alltså typ skräpmail och liknande) faktiskt står för "Stupid people annoying me". HAHA!
Roligast idag.

Jag önskar att Sofia Albertsson, författare till boken "Sexpuckona anfaller!" startade en blogg. Jag skulle följa den slaviskt.
Här följer ett citat ur boken, som innehåller mailkonversationer mellan henne och puckon som försöker sexragga på henne på communityn Skunk, fastän hon på sin sida uttryckligen skrivit att hon inte vill bli sexraggad på.

"ricky_k6
hej, hur mår du?

Fia
Brabra.

ricky_k6
vad gör du??
hur gammal du...

Fia
Jag äter sparris med öronen och opererar små tyska fjärtar.
Gam? Nej, jag har tagit av mig den.

ricky_k6
Okej...
jag ska knulla dig

Fia
Nej, det ska du inte.
:D
Det kan du inte för jag har bytt ut din lilla pillesnopp mot en hög med potatismos!
Det är så svårt att göra något annat än att ge dig en bit tunnbröd som du kan skyla din vinterkalla klick med.
*Ger bostongurka, sallad, dressing, senap och ketchup*
Nu kan vi sälja dig utanför Sporthallen i Avesta imorgon när de har stängt natten och alla fulla Avestabor är sugna på fyllekäk.
:D
Hurra, jag har äntligen funnit en anledning till att du ska finnas till!"

(© Sofia Albertsson)

Är inte det här typ det gulligaste ever? Och då menar jag inte frisyrerna.

Är nyss hemkommen från trevligt Pridehäng med några RFSL-kollegor. Drack skumpa, åt jordgubbar, choklad och chips, hejade på några vänner som gick förbi... Det är nästan det bästa med Pride. Att bara sitta utanför parken och titta på folk. Det går garanterat alltid förbi någon du känner. Och även om det inte gör det så är det grymt kul att bara sitta och titta på folk och dricka lite öl. Alla är så jävla glada och sociala, man kan börja prata med nästan vem som helst och hitta nya vänner. Det känns verkligen att Tantolunden under den här veckan är en frizon där alla oavsett läggning eller könsidentitet kan vara sig själva fullt ut utan att skämmas eller vara rädda. Att man sedan på hemvägen ständigt går med handen på nyckelknippan (som får fungera som vapen) i väskan är en annan sak. Men så länge man befinner sig i parkområdet så är allt frid och fröjd. En riktigt festivalkänsla helt enkelt.
HBT-människor är tydligen inte lika stökiga som andra heller. Det är aldrig bråk sinsemellan, aldrig några fylleslag eller liknande. Visst super folk, men det är överlag en väldigt lugn stämning.

Det värmer verkligen att sitta mitt uppe i denna glädjeyra. Jag är glad att jag kan få ta del av den, eller snarare vara en del av den.

Men det skulle förstås vara skönt att slippa gå och behöva vara fit for fight när man traskar iväg till tåget på hemvägen.